Stockholms Handelskammares Daniella Waldfogel (t.h) diskuterar med Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke, Göran Linder, affärsområdeschef, Peab och Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken.
Publicerat 20 februari, 2024

Larmrapport: Byggkrisen kan kosta tusen miljarder

I Stockholm 343 miljarder kronor och i hela landet över 1 000 miljarder kronor. Så stort kan produktionsbortfall bli fram till 2030 om inget görs åt byggkrisen enligt en ny rapport från Stockholms handelskammare.

Stockholms handelskammare har i samarbete konsultbolaget WSP räknat på de ekonomiska konsekvenserna av en fullskalig byggkris fram till år 2030. I samband med presentationen var budskapet tydligt: Det är en larmrapport. Och politiken måste agera skyndsamt.

I rapporten Notan för byggkrisen presenteras olika scenarier. I det värsta – om byggkrisen fortsätter och inga åtgärder sätts in –  handlar det för Stockholms- och Uppsala län om ett aggregerat produktionsbortfall under åren fram till 2030 på motsvarande 343 miljarder kronor. Samma scenario för hela landet innebär ett produktionsbortfall på över 1000 miljarder kronor.

[ Annons ]

Att bostadsbyggandet utvecklas i linje med efterfrågan anses i rapporten som osannolikt.

– Vi befinner oss mitt i krisscenariot redan. Exakt hur djup krisen blir beror på hur, och om, politiken kommer att möta den med åtgärder. Vi ser hur detta kommer att slå hårt mot byggbranschen, och såklart även till omkringliggande branscher som arkitekter och konsulter. Där slår det särskilt hårt mot Stockholm eftersom detta ekosystem är koncentrerat hit i hög utsträckning. Det finns stora risker att man slår undan fötterna för en hel bransch, vilket kan få stora spridningseffekter, säger Daniella Waldfogel, vice vd på Stockholms Handelskammare.

Om byggbranschen slås ut sprider det sig till andra närliggande branscher. Daniella Waldfogel varnar för hur det kommer att drabba både sysselsättning och kompetensen i hela landet. Hon ser det inte som alltför osannolikt att vi ställs inför en situation där det blir betydligt svårare att växla upp byggandet när konjunkturen väl vänder.

Man har också räknat på det sammantagna produktionsbortfallet kopplat till en minskad inflyttning till huvudstadsregionen. Där blir tappet enligt Stockholms Handelskammare cirka 20 miljarder. Men då betonas att det kan vare en mer eller mindre permanent minskning av regionens produktionskapacitet.

Det är hög tid för politiken att visa initiativförmåga, manar Daniella Waldfogel

– I ett sådant allvarligt läge som vi befinner oss i, ska man inte utesluta några åtgärder alls. Man behöver titta både på utbuds- och efterfrågesidan. När det gäller den senare handlar det om att stötta hushållen, säger Daniella Waldfogel.

Jag vill inte utesluta att det i rådande situation kan behövas någon form av riktade och träffsäkra stöd.

Där hoppas hon på positiva besked från Finansinspektionen på fredag om att höja bolånetaket. Och Daniella Waldfogel önskar också att det färdiga förslaget om startlån för unga realiseras.

– På utbudssidan är det svårare. Men jag vill inte utesluta att det i rådande situation kan behövas någon form av riktade och träffsäkra stöd som kan hjälpa till att kapa kostnader, säger Daniella Waldfogel.

Förste vice riksbankschef Anna Breman

Vid det seminarium där rapporten presenterades var förste vice riksbankschef Anna Breman tydlig med att det till stor del är just en svensk kris.

– Vi kan se är hur bostadsinvesteringar i Sverige varit oerhört konjunkturkänsliga. Jämfört mot flera andra Europeiska länder ser vi hur tvärt det svänger nedåt här på grund av konjunktursvängningar.

Anna Breman betonar hur man från Riksbankens sida ser det som djupt problematiskt att vi har ett bostadsbyggande som är så konjunkturkänsligt.

– Vi har i otaliga studier lyft fram behovet av en stabilare bostadsmarknad. Vi kan fortsätta att påpeka problemen. Men det är inte vi som har de verktygen, det finns hos finanspolitiken.

Ett problem som hon menar har sin linda i  90-talskrisen med en ny marknadsorienterad bostadspolitisk inriktning.

– Efter det har det varit svårt att genomföra några bredare reformer på området. Vi har inte åsikter om detaljerna, men vi ser ett stort behov av en större och bredare bostadspolitisk reform, säger Anna Breman.

Samma efterlysning hördes från Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke, som konstaterade att bostadsbyggandets nedgång är att likna vid 90-talskrisen och det kommer att vara sju svåra år innan det vänder.

– Då avvecklade vi en statlig bostadspolitik som nått vägs ände. Men vi är unika i att vi inte ersatte den med något annat, säger Lennart  Weiss.

Han menade att dit finns gott om exempel i andra länder att inspireras av. På vissa håll har man valt utbudsstimulerande åtgärder som sociala bostäder, marknadshyra och skattesystem som främjar rörlighet. På andra håll stöttar men hushållens efterfråga.

– Men om man tror att marknaden själv kan finansiera bostadsbyggandet så lurar vi oss själva. Nu måste politiken in på banan, säger Lennart Weiss.

Även Daniella Waldfogel menar att det, i ljuset att de enorma samhällskostnader ett uteblivet bostadsbyggande innebär, nu måste till en diskussion om vem som ska finansiera bostadsbyggandet.

– Jag tror frågan kommer att vara högt uppe på den politiska agendan. Än så länge ser vi bara toppen av ett isberg. Men om det kommer att resultera i någon krispolitik låter jag vara osagt. Jag är inte så säker på det, säger Daniella Waldfogel.

Så har Handelskammaren räknat:

  • Siffrorna som visar byggkrisens påverkan på ekonomin bygger på direkta effekter i byggsektorn, indirekta effekter via minskade insatsleveranser, minskad privat konsumtion, minskad regional export inom landet samt effekt på flyttnettot.
  • I det mildare scenariot beräknas den negativa sysselsättningseffekten att kulminera under 2024. Tappet i Stockholmsregionen beräknas då till 33 000 färre sysselsatta jämfört med om bostadsinvesteringarna hade varit i linje med bostadsbehovet. I det värre scenariot dröjer det fram till 2027 innan arbetsmarknaden når botten med 55 000 färre sysselsatta än om byggtakten följt bostadsbehovet.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]