I förra veckan skickade regeringen en lagrådsremiss om kollektivtrafikskydd till Lagrådet. Lagen ska säkerställa att ett enhetligt arbete för att skydda kollektivtrafiken mot allvarliga olagliga handlingar utförs vid utsedda bytespunkter eller av utsedda transportörer.
– Alla som reser med kollektivtrafik ska kunna känna sig trygga, och ansvaret för att se till att det faktiskt är så delas mellan flera olika aktörer. Med den föreslagna lagen vill regeringen stärka dagens lagstiftning om kollektivtrafikskydd, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.
[ Annons ]
Lagen riktar sig mot innehavare av utpekade bytespunkter – stationer och terminaler – men även mot transportörer och verksamheter som är verksamma där. En plats ska bara pekas ut om det finns ett faktiskt behov och om befintlig lagstiftning inte redan ger tillräckligt skydd.
Fastighetsägarna menar att det är problematiskt hur ansvaret fördelas i förslaget. Chefsjurist Marie Öhrström ifrågasätter inte behovet av ett stärkt skydd i kollektivtrafiken, men menar att staten lägger bördor på privata fastighetsägare som egentligen är ett offentligt ansvar.
– Att skydda kollektivtrafiken från terrorhot och andra grova brott är en uppgift som åligger polisen, inte fastighetsägare. Många fastighetsägare gör redan idag på frivillig basis ett stort arbete för att bidra till ökad trygghet. Men förslaget innehåller detaljerade krav på skyddsplaner, övningar, utbildningar, dokumentation och information. Det är ett långtgående ansvar, säger Marie Öhrström.
[ Annons ]
En annan kritik rör ekonomin. I lagrådsremissen uppskattar regeringen kostnaderna för en stor utsedd bytespunkt till motsvarande minst en årsarbetskraft — men väljer att inte ange några krontal, med motiveringen att mer preciserade beräkningar skulle föregripa de myndighetsbeslut som ska fastställa lagens tillämpningsområde. Regelrådet riktade skarp kritik mot just detta och menar att konsekvensutredningen är bristfällig och borde ha inkluderat scenario- eller exempelberäkningar.
– Om förslaget blir lag behöver det kompletteras med möjlighet till ekonomisk kompensation till berörda fastighetsägare. Det går inte att bara överföra kostnader för skyddsarbete på hyresgäster eftersom hyreslagstiftningen har regler för hur hyran får sättas. Den insikten saknas i förslaget, säger Marie Öhrström.
Regeringen gör i lagrådsremissen en annan bedömning och menar att kostnaderna bör bäras av aktörerna inom sektorn, på samma sätt som gäller för luftfarts- och sjöfartsskydd, och att de i praktiken kan finansieras genom lokalhyror och avgifter.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
