Lägg energi på effekten

Elnätsföretagen har aviserat nya prislistor som gör det dyrare att köpa el när förbrukningen i nätet är som störst. Nu gäller det inte bara att spara energi – utan att spara rätt energi, vid rätt tillfälle.

Annons:


Det är trångt i de svenska elnäten. I somras varnade Svenska kraftnät för kommande elbrist. Orsaken är att det inte går att överföra energi i tillräcklig fart från norra till södra Sverige. Och effektbristen har redan fått praktiska konsekvenser. Förra året öppnade Amazon Web Services datacenter i Västerås, Eskilstuna och Katrineholm. Men följden har blivit att serverhallarna slukar så mycket el att det utgör ett hinder för nya företag som vill etablera sig i området. Det är i ljuset av detta man ska se att Vattenfall nyligen flaggade för en helt ny prislista där kundernas effekttoppar påverkar priset. Med det nya systemet hoppas Vattenfall få fler att använda el när det finns ledig kapacitet i kablarna. Fast få tror att enbart prismekanismerna kommer lösa problemet, därför pågår det just nu projekt som försöker hitta lösningar.

Men först – hur kunde frågan bli akut så plötsligt? Anton Steen, samhällspolitiskt ansvarig på Energiföretagen, pekar på flera samverkande faktorer.

  • Utfasning av kärnkraft och kraftvärme. Elproduktion som är planerbar ersätts med en allt större andel förnybar produktion. Det gör effektsituationen mer ansträngd, menar Anton Steen.
  • Utbyggnaden av elnäten släpar efter. Här hamnar fokus ofta på finansieringen. Regeringen har presenterat en kraftig åtstramning av de intäktsramar som elnätsföretagen får ta in av sina kunder. Men Anton Steen menar att den stora frågan är tillståndsprocesserna

– Det tar 10 till 15 år att få tillstånd för region- och stamnätsledningar idag. Det regelverket är väldigt stelbent. Idag är det två parallella lagstiftningar som de nya ledningarna ska prövas mot, så det blir dubbla prövningar och överklaganden i båda led som drar ut på tiden.

  • Elektrifiering. Fler och fler sektorer pekar på en ökad elanvändning som lösningen på klimatutmaningarna. Svenskt näringsliv har gjort en uppskattning och menar att det behövs 40 till 50 terrawattimmar extra elproduktion.
  • Utöver detta skapar klimatförändringarna en ökad sårbarhet i näten.

– Det kunde vi tydligt se i somras med den lägsta nivån i vattenmagasinen någonsin och flera kärnkraftverk som fick gå ner i effekt då kylvattnet var för varmt, säger Anton Steen.

Enligt Energiföreretagens egna beräkningar kan den totala samhällsförlusten bli upp till 50 miljarder per år fram till 2030 om inte kapacitetsbristen i elnäten får en lösning.

– Räknar man i megawatt så drabbas bostadssektorn värst, men uteblivna intäkter från industrin skulle bli större ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger Anton Steen.

 

Hur bör man tänka som fastighetsägare?

– En sannolik konsekvens är högre elpriser, men framförallt mer volatila priser. Att ha beredskap för att kunna vara mer flexibel i sin elanvändning är därför klokt, säger Anton Steen.

Att ha beredskap för att kunna vara mer flexibel i sin elanvändning är därför klokt

Örebrobostäder är kanske det fastighetsbolag som kommit längst i att anpassa sig till de nya villkoren.

– Effektbristen är en påtaglig verklighet och en fråga som överraskat även de stora elbolagen. De har haft fel i sina prognoser gällande när det skulle bli trångt i elnäten. Baserat på den gamla ordningen så hade det naturliga för energibolagen varit att vända sig till Svenska kraftnät för att allokera mer effektresurser. Den vägen kommer att ta för lång tid och därför måste man vända sig åt andra hållet: slutanvändarna. Och vi kan genom att agera som flexibla effektresurser bli en del av lösningen, säger Jonas Tannerstad, chef el och automation på Örebrobostäder. (Läs mer om Örebro bostäders olika lösningar på nästa sida).

Jonas Tannerstad menar att det krävs en mental förflyttning.

– Fastighetsägare måste från och med nu sluta betrakta hus som enskilda individer där energi- och effektoptimering görs utifrån den enskilda byggnaden. Har man ett bestånd av byggnader måste man börja tänka att varje enskild byggnad är en del i en stor maskin som optimeras och driftas i samspel med energisystemet som helhet.

Och här ska man inte heller se värmeförbrukning och elförbrukning som två separata delar.

– Vi kommer i allt högre utsträckning behöva förstå hur vi med hjälp av vår värmestyrning kan påverka eleffektuttaget. Det skulle kunna ske genom att lagra in värmeenergi i byggnader innan vi har perioder på dygnet då vi vet att det förekommer höga eleffektuttag, säger Jonas Tannerstad.

Roland Jonsson, numera seniorkonsult på WSP, propagerade redan under sin tid som energiexpert på HSB för att fastighetsägare borde lägga mer energi på effekten.

–  Många talar om energieffektivisering och lönsamhet och missar den kostnadsbesparing man kan göra på effekt. Många åtgärder blir inte genomförda eftersom den som räknar på detta missar effekten och konstaterar då att åtgärden inte är lönsam, säger Roland Jonsson.

Även om vi här fokuserar på elnätet så påpekar Roland Jonsson att det lika mycket gäller fjärrvärmetaxorna. Stockholm Exergi sänkte visserligen energipriset 2018 men effektkostnaden höjdes. Samma sak gör nu eon i sin prislista för 2019. Där höjs effektkostnaden med 33 procent i år.

Anton Steen menar att det kommer att behövas mer än enbart anpassning till nya effekttaxor för att lösa den stora samhällsutmaningen. Där fokus tidigare låg på storskaliga lösningar så handlar det nu mer om att få efterfrågan att jobba i takt med produktionen. Här krävs det bättre samverkan mellan slutkund och producenter.

Kristina Starborg, utvecklingsledare energifrågor Uppsala kommun, samordnar ett flertal olika projekt som syftar till en smartare och mer effektanpassad elmarknad. Att lösa knutarna i näten brådskar.

– Svenska kraftnät flaggade förra året för att man inte kan öka kapaciteten till Uppsala utan att man kraftigt bygger ut stamnätet hit. Ja, i hela regionen behövs det mer kapacitet. Men det kommer att ta tid. Svenska kraftnät har flaggat för att det kan ta tio till tolv år, säger Kristina Starborg.

Och det rimmar illa med en översiktsplan där staden ska fortsätta växa kraftigt flera år framåt.

För att det ska gå att utveckla kreativa lösningar snabbt samverkar ett flertal aktörer i testbädden Live-in Smartgrid.

– Rent tekniskt finns det redan idag lösningar på det mesta. Den stora frågan är ofta vilken aktör som får göra vad, säger Joachim Lindborg, projektledare på bolaget Sustainable Innovation.

Därför har man inom testbädden möjligheten att frångå en del av de regelverk som gäller i elnätet.

– Ofta uppstår det komplikationer när det kommer till moms- och skattefrågor. I dagsläget betalar vi moms på den el vi köper in, men säljer vi egenproducerad el får jag bara hälften betalt på grund av både energiskatt och moms, säger Tomas Nordqvist, energiansvarig på Uppsalahem.

I testbädden finns möjligheten att göra undantag så att fastighetsägare kan sälja energi till varandra. Något Uppsalahem kan dra nytta av när de kopplar in det nya systemet EnergyHub från företaget Ferroamp som gör det möjligt med automatik fördela el-laster lokalt. EnergyHub kan också programmeras att ladda batterier under tider då belastning och elpriser är låga och tillföra denna energi vid de kostsamma effekttopparna. Lokala lösningar som bidrar till ett stabilare elnät i stort.

Nära kopplat till testbädden är det stora EU-projektet CoordiNet som syftar till att skapa en marknad för effektanpassning. Rent konkret innebär det att man faktiskt kan få betalt för att inte använda el just för stunden.

– Man ska alltså kunna utlova att inte slå på viss effekt vid vissa tidpunkter och få ersättning för det. Då skapas det en marknadsfunktion där den som kan slå av en funktion utan att det kostar i komfort eller produktionsbortfall kommer att kunna vara med och buda, förklarar Joachim Lindborg.

Tomas Nordqvist menar att Uppsalahem har ett stort samhällsansvar, genom att hela tiden spara energi så spar man också effekt och därmed skapar man också ledig kapacitet i nätet för andra. Men med CoordiNets modell skulle det också kunna förvandlas till en affär.

 

Synbar effekt

Visualisering kan vara ett verktyg för att inkludera hyresgästerna i effektfrågan. I december förra året placerades de lysande sofforna ut i Örebrobostäders bestånd. Förutom att erbjuda plats för vila och eftertanke är tanken att göra det tydligare för hyresgästerna hur mycket ström som går åt. Vid effekttoppar lyser soffan rött.  Men när de boende sparar på elen ändras färgen gradvis till grönt.

 

Energilagring i bilar

I sitt bestånd använder sig Örebrobostäder av ny teknik som kopplar ihop batterikapaciteten i parkerade elbilar med fastigheternas energisystem, vehicle to grid (V2G). Många bilar står still en stor del av dygnet och därför kan elbilar bidra till en stabilare energiförsörjning. Förenklat fungerar det så att bilarna laddar batteriet när byggnadens elförbrukning är låg, och ger tillbaka energi till fastigheten och elnätet när förbrukningen är högre.

 

Ladda hos den som har ett överskott

Region Uppsala deltar i det Vinnova-finansierade projektet Spetskraft 2020. Här ska man hitta sätt att lösa en ökad elektrifiering av bussflottan trots att det finns begränsningar i elnätet. Ett sätt är att med hjälp av satelliter styra mot ett bättre nyttjande av lokalproducerad el.

– Om det inte finns mer kapacitet att ladda i garaget så kanske det finns effekt någon annanstans. Då kan vi lägga in i rutten så att en av elbussarna passerar där, säger Marcus Nystrand, energisystemingenjör region Uppsala. 

 

En effektiv marknad

Uppsala är ett av fyra utvalda områden i Sverige med kapacitetsbrist som deltar i EU-projektet CoordiNet som ska undersöka vilka incitament som krävs för att hushåll och industrier ska bidra med flexibilitet i ett smart elnät. Bland annat kommer man att testa modeller där företag och hushåll ska förmås att dra ner på eller flytta sitt effektbehov om de får betalt för det.

– Vi skulle exempelvis kunna dra ner på våra frånluftsvärmepumpar och istället köpa lite mer fjärrvärme. Att plocka bort effekt på elsidan kan i en marknadslösning göra det värt att köpa lite extra fjärrvärme, resonerar Tomas Nordqvist, energiansvarig på Uppsalahem.

Annons: