[ Annons ]

Skal från havre kan bli råvara i betong. Foto: Shutterstock
Publicerat 9 mars, 2021

Här växer betongdjungeln

Ett forskningsprojekt, där en restprodukt från jordbruket används i betong, har kommit så långt att det nu ska användas i ett svenskt byggprojekt.

Det har varit stort fokus på trähusbyggande. Men framtidens klimat-smarta byggmaterial kan lika väl växa på åkern som i skogen.

– I framtiden kan havrebetongens låga klimatpåverkan mycket väl matcha trähusbyggandet, säger Otto During från Rise forskningsinstitut som leder ett projekt där betong med låg klimatpåverkan framställs av restprodukter från jordbruket i Södertälje.

[ Annons ]

Havrebetong är dock inte riktigt vad det låter som. Betong med inslag av rena sädesslag vore ytterst olämpligt ur flera aspekter. Vad det här handlar om är havreskal, en restprodukt som eldas i Telge Näts fjärrvärmeanläggning i Järna. Därifrån har 5 000 ton aska årligen hamnat på deponi.

En stor fördel med att använda just skalet är att det innehåller mycket små mängder fosfor, natrium och kalium som man vill undvika att blanda in i betong. Rent processtekniskt gör man i detta projekt en andra bränning av askan för att också få bort all kol från askan.

– Det resulterar i ett väldigt bra betongersättningsmedel med mindre klimatpåverkan än vanlig cement. Idag använder man ofta flygaska från exempelvis kolkraftverk. Men kol är ju en råvara som allt mer fasas ut. Havrebetong har den miljömässiga fördelen är att kunna utnyttja en råvara som det hittills inte funnits någon användning för, säger Otto During.

Faktum är att slutprodukten blir starkare än vanlig betong. Men de kan ändå finnas ett visst motstånd mot nya produkter där det ännu inte finns vedertagna standarder.

– I Sverige är så kallad microsilica ett godkänt betongtillsatsmedel. Men då ska det enligt standarden vara en restprodukt från stålframställning – det är i princip samma innehåll som askan i havrebetong, säger Otto During.

Men det går att runda kraven genom att på annat sätt visa att man uppfyller hållfasthet och beständighet. Det gör man i Byggvestas projekt Kvarteret Sköterskan, i Sege Park i Malmö. Här blir det dock aska från risskal eftersom man ännu inte har hunnit bygga upp kapacitet att ta fram havreaska så det räcker.

– Men vårt mål är att vi i år ska öka kapaciteten med en testbädd som kan producera 100 kg havreskalsaska i timmen, säger Otto During.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]