Om det är avsaknad av bostadspolitik eller tidsbrist låter vi vara osagt. Men Fastighetstidningens försök att få till en intervju med nya bostadsministern har inte gett något resultat.
Andreas Carlsons två pressekreterare, den första avgick bara efter två veckor, lovade att återkomma, men trots en mängd påminnelser under en månads har vi inte fått besked.
[ Annons ]
Samtidigt som andra ministrar i regeringen har hög profil, verkar det som om infrastruktur- och bostadsministern väljer att ligga lågt.
Kanske beror det på att regeringen inte vill fokusera på ett område man inte har några större reformer att presentera. Det uppmärksammades redan vid regeringsförklaringen, där skrivningar om bostäder helt saknades.
Det som hittills kommunicerats är att regeringen vill underlätta så att fler ska kunna äga sitt boende, regelförenklingar för byggande och se till
att det blir mer byggbar mark.
Exakt hur är oklart, men det ska bostadsministern ”återkomma till”. Det är också budskapen i en kort intervju med DN där Andreas Carlson helst talar om ägt boende och det som ett sätt att öka tryggheten. I övriga frågor hänvisar till ”kommande reformer”.
Nu finns mycket tid kvar under mandatperioden och Andreas Carlson och hans kollegor, framför allt på finansdepartementet, kommer att få brottas med bostadsfrågorna eftersom det fortfarande råder bostadsbrist, inte minst för unga och de med svag ekonomi.
Samtidigt går vi in i en lågkonjunktur kombinerad med höga räntor, vilket lägger en våt filt över marknaden.
Här är några områden och frågor som vi tänkte ställa till Andreas Carlson. Vi hoppas att han återkommer med svar.
1. DET MINSKANDE BYGGANDET
Enligt Byggfakta fortsatte byggtakten för bostäder att minska även under oktober, och i årstakt ner med knappt 24 procent. En marknadsanalys från Veidekke pekar på att bostadsbyggandet kommer backa med 25–30 procent till slutet av året. Jämfört med 2021 skulle det innebära 12 000 färre nya bostäder.
Många bostadsbolag med hyresrätter, såväl privata som kommunala, aviserar att de lägger projekt i malpåse. Och med högre räntor minskar efterfrågan på bostadsrätter, så med största sannolikhet kommer 2023 innebära fortsatt nedgång av nybyggandet.
Risk finns även för att en bygg- och fastighetskris kan dra med sig konkurser i branschen. Det statliga investeringsstödet som infördes 2017 har bidragit till omkring 20 procent av alla hyresbostäder som byggts de senaste åren. Bostäder med omkring 1 500 kronor i lägre månadshyra jämfört med annan nyproduktion. Riksdagen beslutade den 1 december 2021 att avveckla investeringsstödet och från och med den 1 januari kommer inga nya ansökningar om investeringsstöd att beviljas. Men Boverket bedömer att pengarna inte kommer att räcka för sena ansökningar.
Vilka andra stimulanser kan regeringen tänka sig för att få i gång bostadsbyggandet under den kris som väntar?
På vilket sätt ska regeringen – som aviserat – öka flyttkedjorna?
2. BYGGLOVSFÖRENKLINGAR OCH MER MARK
Göra det enklare att bygga och öka tillgången till mark är en av punkterna som Andreas Carlson själv lyft fram och något som inte heller belastar statskassan.
Byggregler skruvas det på och ändras hela tiden. Just nu pågår det ett reformarbete på Boverket med det som kallas ”möjligheternas byggregler”. Strävan är att byggreglerna ska bestå av färre regler, vara formulerade som funktionskrav och mindre av detaljer. Men den nya regelmodellen påverkar inte kravnivåerna enligt lag och förordning, de ska ligga kvar, så det lär inte bli ändringar som påverkar tillgänglighets- eller bullerkrav.
Ett av skälen till Sveriges höga produktionskostnader är kraven på tillgänglighet, bostadsutformning och brandskydd. Branschen pekar ofta på att reglerna för buller vid fasad begränsar platser som det går att bygga på trots att bullernivåerna inne i lägenhet är acceptabla. Och att det borde gå att göra avsteg från generell tillgänglighetsanpassning i husets alla badrum i bostäder riktade till unga.
Känt är även att kommuner tolkar byggregler på lite olika sätt och ställer särkrav som försvårar en effektiv produktion. En studie från Högskolan Väst visar att 24 av de 42 kommunerna som ingår i studien ställer särkrav, vilket motsvarar 57 procent av de granskade kommunerna.
Ny mark för bostäder är det för tillfället ingen brist på när projekt får vänta, varken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.
Att skapa mer mark för småhus i närheten av större städer kan ofta komma i konflikt med kraven på att – av beredskapsskäl – behålla åkermark.
Kan regeringen tänka sig att tumma på tillgänglighet och bullerkrav för att det ska bli enklare och billigare att bygga bostäder?
Hur kommer regeringen se till att särkrav inte ställs av kommuner?
Anser regeringen att det idag är brist på byggbar mark, och på vilket sätt ska regeringen agera för att mer mark frigörs?
Kommunerna kommer i år ha sämre ekonomi. Kommer ni att se till att de får resurser att handlägga planer och ärenden för nya bostäder?
3. FRI HYRESSÄTTNING I NYPRODUKTION
Frågan om fri hyressättning för nyproduktion lades i malpåse när Vänsterpartiet ställde S-regeringen inför en misstroendeomröstning sommaren 2021. Även om M, L och KD är för en sådan reform, antagligen med stöd av C, kommer Sverigedemokraterna motsätta sig det.
På grund av konjunkturen är risken att bostadsbolagen bromsar in byggandet av hyresrätter än mer. När marknaden bedömer osäkerheten för stor kommer pressen öka på att hyresmodellen måste ändras för nyproduktionen för att ge säkerhet i intäkterna även efter presumtionstiden på 15 år. Särskilt om det inte finns andra morötter för att bygga hyresrätter, som införd moms på bostadshyra som sedan kan dras av vid investeringar, eller en skattereform som jämnar ut förhållanden mellan egna boenden och hyresboende.
Är regeringen beredd att ta upp frågan om fri hyressättning igen?
Finns det andra sätt som regeringen kan tänka sig för att öka investeringar i hyreshus?
Kan ni tänka er att bostadshyra får en låg moms?
4. SOCIAL BOSTADSPOLITIK
Stadsmissionen larmar om att gruppen strukturellt hemlösa växer, inte minst när det gäller ensamstående kvinnor med barn. Det brådskar med andra ord.
Allt oftare tvingas kommuner använda sociala kontrakt för att hantera grupper som inte strikt faller in under socialtjänstlagens kriterier. Men sociala kontrakt är tänkta som tillfälliga lösningar. Inte sällan larmas det om hur de sociala kontrakten innebär enorma kostnader för kommuner.
Från politiskt håll har standardsvaret varit ”bygg mer”. Men för stora grupper är nyproduktionshyra, även om den trycks ner med investeringsbidrag, en omöjlighet.
Kristdemokraterna har traditionellt varit partiet som framfört ökat marknadstänk inom bostadspolitiken i kombination med socialt ansvar. Men från bostadsministern har det än så länge varit tyst.
Karolina Skog gjorde en utredning, En socialt hållbar bostadsförsörjning, som kan vara en bra start då den är utformad för att förslag ska vara möjliga att genomföra oavsett mandatförmedling.
Ett av Karolina Skogs förslag är att tillsätta en ny bostadssocial utredning med vidare uppdrag. Kommer det att ske?
Om inte – vilka andra reformer för en social bostadspolitik står för dörren?
Kan regeringen tänka sig särlösningar på bostadsmarknaden, så kallad social housing?
Liberalerna, har föreslagit behovsbostäder, är det något som regeringen kan enas om?
5. UNGDOMARS FÖRSTA BOSTAD
I årets bostadsmarknadsenkät uppger 174 av 272 svarande kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. Enligt Studentbostadsföretagen har 60 procent av studentbostadsbyggandet stoppats på grund av osäkerheten på marknaden, och en tredjedel av studenterna väljer bort utbildningar på grund av brist på bostäder. I ett pressmeddelande med rubriken Bostadspolitiken läggs om skriver regeringen att man ska tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden och göra det lättare att köpa och äga sin bostad.
Men något besked om startlån till förstagångsköpare finns inte. Startlånet är en garanti/borgen till bolåneaktörer som vill lämna bolån utöver bolånetaket, i praktiken en komplettering med ytterligare 10 procentenheter upp till 95 procent av köpeskillingen. En reform som framför allt bostadsutvecklare efterlyser. En utredning blev klar i april i år som kan ligga till grund för en proposition.
Det finns inte heller något besked om amorteringskraven som partierna i regeringen innan valet sagt att de på olika sätt vill ta bort eller pausa. Men där står Riksbanken och Finansinspektionen emot eftersom man inte vill se stimulanser som kan elda på inflationen och öka skuldbördan.
Kommer startlån att införas under mandatperioden?
Blir det förändringar av amorteringskraven när ekonomin stabiliseras?
På vilka andra sätt kan regeringen göra det lättare för unga att få sin första bostad?
