[ Annons ]

Vattenfalls värmeverk i Boländerna drabbades av söndagens strömavbrott.
Publicerat 30 oktober, 2023

Fjärrvärmen slogs ut i Uppsala

Långt in under natten mot söndag var en stor andel av hushållen i Uppsala utan värme. Vare sig på Vattenfall eller Energiföretagen menar man att händelsen bör leda till oro för fjärrvärmens pålitlighet.

Under söndagseftermiddagen slogs fjärrvärmen  ut i Uppsala efter ett strömavbrott. Det dröjde tills sent på kvällen innan Vattenfall lyckades hitta felet och värmen började nå ut till hushållen igen.

Orsaken var det stora elavbrott som först drabbade 17 000 hushåll i Uppsala. Ett avbrott som även slog ut fjärrvärmen. I Vattenfalls värmeverk i Boländerna lokaliserades felet till ett ställverk som skickar ström till de transformatorer som förser pumparna med el. För själva värmeverkets drift finns reservsystem. Till tidningen Energi säger Markus Fischer, pressekreterare på Vattenfall, att den reservkraft som fanns tillgänglig prioriterades för hålla systemet igång så att det inte blir överhettning i pannorna. Men det räckte inte för och pumpsystemet i distributionen.

[ Annons ]

När det stora strömavbrottet var över påbörjades arbetet med att återställa fjärrvärmen. Men när fjärrvärmetillförseln nästan var igång blev ett nytt strömavbrott.
– Då fick vi göra om samma process igen, vilket gjorde att avbrottet pågick betydligt längre, säger Markus Fischer till tidningen Energi.

Många har frågat sig varför ett så strategiskt viktigt värmeverk inte har reservkraft att koppla in. Det finns det dock. Vid nödfall finns en gasturbin som kan generera el. Men Markus Fischer säger att då värmesystemet är relativt trögt, och det skulle dröja innan kunderna kände av en drastisk temperatursänkning, gjorde Vattenfall bedömningen att det inte var nödvändigt att koppla in den. Skulle det bli riktigt långvariga strömavbrott finns även möjligheten att koppla in alternativ elmatning från stamnätet.

Rikshem är en av de större fastighetsägarna i Uppsala vars hyresgäster drabbades.

– Våra fastigheter anslutna till fjärrvärmenätet påverkades av detta och vi gick så snart vi fick kännedom om problemet ut med information till samtliga av våra drabbade hyresgäster om situationen och att vi följer Vattenfalls åtgärder löpande. I övrigt informerades även vår jourväxel så att de skulle ha tydlig information att delge hyresgäster som eventuellt ringde in till oss. Våra hyresgäster drabbades direkt av brist på varmvatten, men värmen i lägenheterna hann endast sjunka marginellt under tiden avbrottet pågick, säger Kristian Rolfsen Sandsborg, fastighetschef på Rikshem,

Han gör bedömningen att det inte bör dras några större växlar kring sårbarhet i fjärrvärmen utifrån det inträffade. Dels för att risken för längre el-och fjärrvärmeavbrott trots allt är låg, dels för att husen har en tröghet i sig som gör att värmen hålls på en acceptabel nivå förhållandevis länge efter ett eventuellt avbrott.

– På vissa av våra samhällsfastigheter finns back-up system, men för våra vanliga bostadsfastigheter är vi i större grad beroende av det kommunala fjärrvärmenätet. Långvariga avbrott är dock otroligt ovanliga och då är det främst varmvattentillförseln som drabbas, säger Kristian Rolfsen Sandsborg.

Lina Enskog Broman, enhetschef energisystem på branschorganisationen Energiföretagen, ser inte det inträffade som en generell anledning att vidta åtgärder för att stärka redundansen i fjärrvärmenäten.

– Om avbrott sker på grund av ett större strömavbrott så har fjärrvärmeföretagen generellt reservkraft för att klara av det interna strömbehovet, och i många fall också för att pumpa ut fjärrvärmen i näten. Men om fastigheter själva omfattas av strömavbrottet och saknar ström hjälper inte det, då är husets interna värmesystem påverkat och kan inte använda fjärrvärmen sin tur, säger Lina Enskog Broman.

Hon förklarar att egen elproduktion i fjärrvärmen, så kallad kraftvärmeproduktion, inte har med det saken att göra.

– Den produktionen går ut på elnätet, liksom vilken elproduktion som helst. Det som är relevant är vilken reservkraft man har att tillgå för drift av till exempel pumpar, säger Lina Enskog Broman.

På MSB är man tydlig med att man som enskild individ förväntas klara sig i en vecka utan samhällets hjälp.

– Primärt ansvarar varje privatperson för sin egen krisberedskap, och värmebortfall är ett sådant scenario som man bör ha en krisplan för. Fastighetsbolag förväntas inte stå med filtar och tröjor till de boende vid en värmerelaterad kris, säger Elin Bohman, pressekreterare på MSB.

Det innebär att göra en plan för hur man kan ordna med vatten, mat, kommunikation och värme i bostaden.

.

Gör så här för att säkra värmen:

  • Täta golv, dörrar och fönster
  • Det som blir kallt först är golven. Lägg på extra mattor eller filtar. Täta fönster- och dörrspringor med tejp, filtar eller plast för att spara på värmen. Tänk på att utrymning måste kunna ske på säkert sätt, om olyckan skulle vara framme.
  • Ta fram vinterkläderna
  • Tänk som du skulle göra inför en kall vinterdag. Använd liggunderlag, skidkläder, mössa och vantar. Klä dig lager på lager. Då blir det luft mellan plaggen som värms upp av kroppen. Ullplagg ger bra värme och ska vara närmast kroppen.
  • Om du har en fungerande kakelugn, öppen spis eller kamin är de till stor hjälp. Andra exempel på värmekällor är fotogen- eller gasolkaminer. För att kunna använda utrustningen på ett säkert sätt är det viktigt att följa anvisningarna. Det finns till exempel regler för placering, avstånd och ventilation. Stearin- och värmeljus ger både ljus och lite värme. Men se upp med brandfaran. Använd ljusstakar eller ställ ljusen i ett fat med vatten. Glöm inte att ha extra tändstickor eller braständare.
  • Håll värmen genom att vara flera i samma rum. Bygg en koja att sova i. Ta på varma tröjor, filtar, mössa och kryp ner i varsin sovsäck.
  • Använd inte kamin eller levande ljus när du sover. Placera och använd stormkök eller campingkök på en säker plats, tillräckligt långt från exempelvis skåp och köksfläkt. Helst utomhus.

Källa: MSB

Checklista för tillgång till värme i kris

  • Ullplagg och andra varma och oömma ytterkläder
  • Mössor, vantar och halsdukar
  • Filtar, liggunderlag och sovsäckar
  • Stearinljus, värmeljus, tändstickor/braständare
  • Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen.

Utökad checklista

  • Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
  • Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
  • Flaskor och dunkar med rent vatten.
  • Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
  • Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, viktiga mediciner.
  • Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
  • Extra batterier, laddade powerbanks.
  • Kontanter, om betalkort slutar fungera.
  • Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]