”Fastighetsägare har ett stort ansvar för kulturlivet”

Är Stockholm på väg att bli en vacker död stad? Att flera klubb- och musikscener just nu hotas av har dragit igång stora proteststormar. Fastighetstidningen berättade bland annat om uppropet Stockholms kulturliv ska inte tystas på Facebook.

Även bland de stora fastighetsbolagen bekymras man över utvecklingen. Som AMF Fastigheters vd Mats Hederos till exempel:

– Vår vision är att skapa stadsrum där människor vill vara. Kulturlivet generellt och musiken i synnerhet är en väldigt viktig del av det. Det bidrar bland annat till inspiration, gemenskap, kreativitet och möten. Det ökar attraktionskraften och skapar bättre förutsättningar för att Stockholm ska växa.

Vill man höra mer om hur Mats Hederos tänker när bolaget utvecklar områden och fastigheter så talas det just om musikens roll i senaste avsnittet av bolagets podd Människobyn.

En central person i Stockholms nattliv är Jakob Grandin. Han står bland annat bakom klubben Trädgården och tillsammans med Atrium Ljungberg arbetar han för att hitta en ny plats för konsertscenen Nobelberget i Slakthusområdet. Inspirerad av Amsterdams nattborgmästare tog Jakob Grandin initiativet till Nattrådet, som jobbar för att minska avståndet mellan beslutsfattare och nattliv.

Även om den senaste veckans debatt i flera fall riktats åt lite fel håll – det är trots allt inte så att Stockholms stad aktivt arbetar för att släcka alla konsertställen och klubbar – så tycker han att det är ett bra tillfälle att diskutera hur kulturen ska kunna få ta plats.

– Som fastighetsägare måste man förstå hur kulturen kommer att bli en viktig spelare framöver när retail försvinner. Då kommer mötesplatserna att bestå av kultur, säger Jakob Grandin.

Han menar att utvecklingen just nu ser ut att gå mot att verksamheter som inte kan betala marknadsmässiga hyror måste flytta allt längre ut och att kultur tvingas flytta mellan tillfälliga lokaler.

– I sådana fall måste man hitta en fungerande modell för de. Då måstet staden ta ett större ansvar genom att betala ekonomisk ersättning och hjälpa till att hitta nya lokaler.

Eller, vilket Jakob Grandin föredrar, så etablerar man långsiktigare platser där kulturen tar plats. Men med det kommer konflikter.

– Det värsta som kan hända är att man låter allt gå över till de större aktörerna. Det kan vara ett sätt att säkra upp, eftersom de kan ta ett stort ansvar. Men då får man inte den här uttrycksfriheten som är så viktig, säger Jakob Grandin.

Många har pekat på att det måste till en policyförändring där man accepterar en högra grad av störningar i staden. Delvis håller Jakob Grandin med. Att man i lagen inte särskiljer stad och landsbygd när det gäller krav på ljudstörningar är problematiskt.

– Fast jag tror att man klagar var och hur man än bor. Men en del städer har en annan typ av tolerans där de som bor på vissa platser faktiskt får tolerera vissa störningar. Men jag tror att en förändring av lagsystemet kommer att vara svårt.

Då ser han bättre dialog som en mer framkomlig väg.

– Här på Trädgården fick vi ett uppvaknande när vi körde första gången och väckte alla grannar. Vi fick grannar, polis och myndigheter på oss. Då kan man ju antingen motverka eller samverka, berättar Jakob Grandin.

Det blev starten på en aktiv dialog där klubben inför varje sommar bjuder in grannar för att bland annat presentera vilka aktiva åtgärder man tagit för att minimera störningarna.

– Rent tekniskt går det ofta att hitta lösningar. I år har vi byggt ett ljudtak med 2000 högtalare riktade rakt ner med isolering ovanför. Det är kostsamt, men det fungerar, säger Jakob Grandin.

Hans erfarenhet är problemen minskar drastiskt om de som uppfattar sig som störda blir hörda.

Jakob Grandin ser gärna att staden lägger lite mer av kulturbudgeten på livemusik och nattlivsarrangemang för att de ska bli möjligt att etablera de ställen som behövs. Men det huvudsakliga ansvaret tycker han ligger hos fastighetsägarna. När man som nu vill ta på sig en roll där man vill skapa framtidens mötesplatser, ofta med kulturen som en hävstång och destinationsförankring, följer också ett oerhört ansvar, menar han.

–  Jag har inte riktigt svaren på hur man ska lösa det. Men det är viktigt att staden tar sitt ansvar och pressar på. Ett bra exempel är hur man kravställt vad Atrium Ljungberg ska göra i Slakthusområdet, där de måste ta sitt ansvar för att kulturen ska in.

Jakob Grandin menar att man ibland har en lite naiv tro på att nattekonomin ska tillföra en massa nya värden helt utan konflikt.

– Det kommer inte att vara som att förvalta en galleria. När man ersätter handel med kultur så kommer det att vara stökigare. Man måste kunna jobba med olika personligheter som ibland har kolliderande intressen och helt olika tankar om hur flödena ska fungera. Det behöver man som fastighetsägare kunna ta ett ansvar för.

Den här kompetensen finns i dagsläget hos innovatörerna som arbetar med att utveckla fastigheterna.

– Men nu blir det viktigt att få in detta i förvaltningen. Det krävs en mer lösningsorienterad förvaltning än när det bara handlar om att flytta runt kontor och handel, säger Jakob Grandin.