Fjärrvärmepriset rusar. Snabba, effektiva och långsiktiga politiska lösningar saknas. Energiteknikchefen Björn Berg på Ngenic konstaterar att det återigen blir upp till fastighetsägare att själva lösa situationen.
Nils Holgerssongruppen, ett samarbete mellan Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB, Riksbyggen, Allmännyttan och Hyresgästföreningen, har sedan 1996 följt prisutvecklingen för fjärrvärme. I betryggande stabil takt har de kunnat följa hur fjärrvärmepriset år efter år ökat med ungefär två procent.
Men nu när deras rapport för 2023 publicerades visade det sig att prisökningen 2023 i snitt plötsligt hoppat upp ca åtta procent, och nu flaggar flera fjärrvärmebolag för ytterligare höjningar på upp mot 20–30 procent under 2024.
[ Annons ]
Konsumenten behöver då inte tumma på komforten i bostaden.
Fjärrvärmekunder kan göra väldigt lite då man är bunden till den monopolliknande strukturen, däremot finns ett sätt för konsumenten att påverka priset på annat sätt – den snabbaste, billigaste och mest lönsamma åtgärden är genom energieffektivisering, framför allt investeringar i smarta styrsystem i fastigheter.
Konsumenten behöver då inte tumma på komforten i bostaden, vilket var vanligt förra vintern, när förbrukningsdämpningarna oftast kom från uppoffringar som temperatursänkningar och kalla duschar.
Förra vintern när elpriserna skenade blev det upp till folket och fastighetsägare att lösa lejonparten av insatserna för kostnadsminskningarna. Som exempel sparade svenska elkonsumenter 96 miljarder kronor, till stor del tack vare minskad förbrukning. Det visar en beräkning, gjord av oss på energiteknikföretaget Ngenic, baserad på statistik från Svenska kraftnät och Statistiska centralbyrån (SCB). Att jämföra med politiken vars främsta insats var det kortsiktiga elprisstöden på sammanlagt ca 60 miljarder kronor.
Om jag bara får komma med en enda önskan …
Att de politiska insatserna för energisystemet varit otillfredsställande bekräftade Riksrevisionsverket i september. Jag direktciterar ur deras pressmeddelande: ”Regeringen och de statliga myndigheterna har inte genomfört åtgärder på ett tillräckligt effektivt sätt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken. Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna.”
Ingenting tyder på att några bättre beslut för fjärrvärmen skulle vara på gång. Så istället för att vänta och hoppas på rätt beslut medan konsumenternas kassor äts upp i rask takt, hoppas jag att el- och fjärrvärmebolag, fastighetsägare och vanliga konsumenter kommer agera förebyggande och långsiktigt.
Om jag bara får komma med en enda önskan till politiken, så är det ett enklare och utökat energieffektiviseringsbidrag. Det är ju den energiinvestering som snabbast kan vaccinera oss mot pristoppar och som dessutom ger störst samhällsnytta – och det tjänar alla på.
