Jennie Nilsson, Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson, tror att en S-regering hade ökat byggandet av bostäder trots räntehöjningar och sämre konjunktur. Investeringsstöd och kreditgarantier är medlen. Hon anser inte att mer marknadsanpassade hyror ökar rörligheten på marknaden.
Hade det byggts fler bostäder med en socialdemokratisk regering?
– Ja, det tror jag. Inbromsningen är förstås en effekt av inflationen och ränteläget, och sådant hade påverkat vilken regering som helst. Men det faktum att regeringen avskaffade investeringsstödet, och de avbrutna Sverigeförhandlingarna har sannolikt spätt på en negativ spiral.
Det finns kvar 9,2 miljarder i investeringsstöd. Det motsvarar runt 23 000 lägenheter. Sedan är det slut. Hur mycket mer pengar är ni beredda att tillföra?
– Det var 40 000 lägenheter i kön när regeringen klippte stödet. Det seriösa i det läget vore att säkerställa att de bolag som sökt i tid och uppfyllde kriterierna får pengar. Vi föreslår att ramen höjs med ytterligare 8 miljarder för att hantera åtminstone de drygt 21 000 ansökningar som var helt färdiga och som inte skulle kompletteras.
Hade inte konjunkturen bromsat även byggen med stöd?
– Några kanske, men det är rimligt att anta att ett antal tusen lägenheter hade byggts med stöden, de var ju projekterade och långt framme i sina planer.
Statligt ägda fastighetsbolag är på ert program. Blir det billigare byggen med statligt bolag?
– Vi hade en utredning som inte fick jobba färdigt. Hade den kommit fram till ett bra förslag så hade vi självklart gått vidare med det.
Det finns kommunala bostadsbolag, räcker inte det?
– Jo, men allmännyttan i dag fungerar ju på samma sätt som de privata aktörerna. I dag kan staten därför inte göra punktinsatser i utsatta områden, och det är en brist.
Bostadsminister Andreas Carlssons fokus är att förenkla regler och underlätta för den ägda bostadsmarknaden. En bra politik?
– En alldeles för smal politik, skulle jag säga. Det kommer inte att byggas tiotusentals bostäder för att reglerna blir enklare. Det behövs en bostadspolitik som är mycket bredare än så.
Det är viktigt att det finns olika bostadsalternativ som gör att man genom sin livsresa kan göra val att flytta från hus till lägenhet och tvärtom.
Är ökad rörlighet en bra metod för att minska bostadsbristen?
– Rörlighet på bostadsmarknaden är bra, men det blir ju inte per automatik fler bostäder för att folk flyttar runt i dem. Men det är viktigt att det finns olika bostadsalternativ som gör att man genom sin livsresa kan göra val att flytta från hus till lägenhet och tvärtom.
Kan du tänka dig höjd fastighetsskatt och minskad reavinstskatt så att äldre personer med för stora bostäder får incitament att flytta?
– Jag anser att det bör göras en skatteöversyn som också tittar på den här frågan. Men jag är inte positiv till att man tittar på detta med höjd fastighetsskatt och ändrad reavinst separat.
Marknadsanpassade hyror kan också öka rörligheten anser en del bedömare. Vad anser du?
– Marknadshyror påverkas av vilken adress en lägenhet ligger på, och det är ganska osannolikt att folk flyttar om lägenheten är för stor när barnen flyttat ut givet förutsättningen att marknadshyra införs.
Men blir det för dyrt att bo i en stor lägenhet måste det väl leda till att fler ser över sitt boende?
– Möjligen, men även små lägenheter skulle få väldigt höga hyror på vissa ställen, vilket skulle innebära att unga människor ändå inte kan flytta till dessa bostäder. Jag tycker att marknadshyror är ett förenklat sätt att tro att du får loss fler lägen-heter eller en stor rörlighet. I grunden har vi ett bra system i Sverige med bruksvärden.