Antalet vräkningar fortsätter att öka. Under det första halvåret genomförde Kronofogden 1 579 vräkningar. 188 av dessa rörde barnfamiljer, jämfört med 167 samma period föregående år. Antalet berörda barn har dock minskat, om än marginellt – från 345 första halvåret 2023, till 342 barn under motsvarande period i år.
– Det är djupt oroande att antalet barn som berörs av vräkningar ligger kvar på så hög nivå. Varje barn som drabbas av en vräkning befinner sig i en mycket utsatt situation, oavsett om de bor på heltid eller deltid hos den förälder som blir vräkt, kommenterar Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
[ Annons ]
Sedan 2018 har antalet vräkningar ökat med 37 procent i Sverige. Första halvåret 2024 ökade antalet vräkningar med 10 procent jämfört med samma period föregående år. På två år är ökningen 26 procent. Mycket tyder på att det är den ekonomiska pressen på hushållen som avspeglas i Kronofogdens statistik.
Ökningen förblir oroande även om den i spåren av den höga inflationen just nu var väntad, säger Martin Lindvall, Samhällspolitisk chef, Fastighetsägarna Sverige.
– Hushåll som vräkts från sin bostad har särskilt svårt att få en ny bostad. Att undvika vräkningssituationer, i synnerhet om det finns barn utan alternativ bostad hos en annan förälder inblandade, är därför oerhört angeläget. För det krävs det tidiga insatser, väl fungerande rutiner på plats hos både hyresvärdar och kommunen – och inte minst en upparbetad samverkan mellan de senare och eventuella ideella organisationer på orten.
Det vräkningsförebyggande arbetet kan i dag se väldigt olika ut i olika kommuner. Det leder till att verksamheten kanske inte bedrivs ändamålsenligt över hela landet, menar Martin Lindvall.
– Kanske borde man överväga ett tydligare regelverk kring obligatoriska grundläggande delar som borde finnas i varje kommun för att fånga upp sådant som i dag saknas eller bedrivs med otillräcklig kvalitet. Det borde till exempel i varje kommun finnas medarbetare med särskild kompetens och ansvar för vräkningsförebyggande insatser, som samtidigt är väl förtrogna med den lokala bostadsmarknadens egenskaper och aktörer.
Kim Jonsson, projektledare på Kronofogden, lyfter också vikten av lokal samverkan mellan hyresvärdar och socialtjänster för att stötta hyresgästen att kunna bo kvar.
– Om hyresvärden redan vid den första uteblivna hyran tar kontakt med hyresgästen och tillsammans försöker hitta en lösning, är risken mycket mindre att det går så långt som till vräkning. Man kan till exempel komma överens som en avbetalningsplan, eller erbjuda budgetrådgivning. Det kan också finnas psykisk ohälsa eller någon form av missbruk med i bilden, och då måste socialtjänsten kliva in med olika stödinsatser, säger Kim Jonsson.
