Den avgående regeringen har gjort det ägda boendet till en tydlig bostadspolitisk prioritering. Hyrköp, nya vägar till bostadsägande och ökat småhusbyggande har stått högt på dagordningen. En särskild egnahemskommissionär har fått uppdraget att ta bort hinder och arbeta för en ny egnahemsrörelse. Det är en lovvärd ambition. Men varför har Sverige en egnahemskommissionär men ingen hyresrättskommissionär?
Hyresrätten har inte fått det utrymme i bostadspolitiken som den förtjänar. Visst har reformer genomförts, men någon motsvarande samlad kraftansträngning för att utveckla hyresrätten har vi knappast sett. Och behoven är stora. Det behövs långsiktiga och förutsägbara villkor för dem som bygger, äger och förvaltar hyresfastigheter. Nyproduktionen måste kunna komma i gång, hyressättningen utvecklas och förutsättningarna för underhåll och renoveringar förbättras. Långa planprocesser, regelkrångel och stigande kommunala taxor försvårar investeringar. Samtidigt behöver hyresmarknaden bli mer tillgänglig. Det behöver bli lättare att hitta en bostad, lättare att flytta och finna ett utbud med olika valmöjligheter.
Men människor lever inte sina liv efter bostadspolitikens idealbilder.
Vi talar gärna om bostadskarriärer. De börjar i en liten hyreslägenhet, fortsätter med en bostadsrätt och slutar, om allt går enligt plan, i en villa. Som om ägandet vore slutmålet och hyresrätten bara en hållplats på vägen. Men människor lever inte sina liv efter bostadspolitikens idealbilder.
Den som får arbete i en ny stad behöver kunna flytta utan att samtidigt ta stora banklån. Den som separerar behöver snabbt skapa ett nytt hem. Den äldre som säljer villan vill kanske slippa ansvaret för tak och trädgård. Och den som hellre lägger sina pengar på annat än amorteringar ska förstås kunna göra det.
[ Annons ]
Hyresrätten erbjuder flexibilitet, ekonomisk handlingsfrihet och möjlighet att förändra sitt liv. För företagen underlättar den rekrytering och för kommunerna gör den det lättare att välkomna nya invånare. Den friheten förutsätter dock att det finns hyresrätter att välja mellan och fastighetsägare som vågar investera i dem.
Låt gärna en ny egnahemsrörelsen få blomstra.
Men ge hyresrätten samma politiska engagemang och framtidstro.
Tänk om nästa regering, oavsett vilka partier som bildar den, skulle utse en hyresrättskommissionär. En person med ett tydligt uppdrag att samla branschen, identifiera hinder, utmana invanda föreställningar och föreslå konkreta reformer. Inte ännu en utredning som samlar damm, utan ett aktivt arbete för att stärka hyresrättens attraktivitet och långsiktiga förutsättningar. Hur ska det bli möjligt att bygga hyresrätter till rimliga kostnader? Hur utvecklar vi hyressättningen, förbättrar rörligheten och stimulerar investeringar i det befintliga beståndet? Hur gör vi hyresrätten till ett självklart förstahandsval för fler?
Bostadspolitiken kan inte bara handla om att få så många som möjligt att äga. Den borde handla om att alla människor ska kunna bo bra, tryggt och på ett sätt som passar deras liv. När partierna förhandlar om regeringsmakten borde hyresrätten få en tydligare plats i reformarbetet. Låt gärna en ny egnahemsrörelsen få blomstra. Men ge hyresrätten samma politiska engagemang och framtidstro. För ett eget hem behöver faktiskt inte vara ett ägt hem.
Jonas Hellberg, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna i Kalmar län
