Ett cirkulärt Sverige behöver fastighetsägare som både minskar sitt avfall och använder energi klokt. Men dagens regler för miljövärdering i både certifieringssystem och klimatrapportering styr fel. Fastighetsägare saknar incitament att minska sitt eget restavfall, samtidigt som de missgynnas när deras fjärrvärme innehåller spillvärme från avfall som ändå måste behandlas.
Det finns en utbredd föreställning om att minskade avfallsmängder automatiskt syns i fastighetsägarens klimatredovisning. Så fungerar det inte i dagens system. En fastighetsägare som minskar sitt restavfall, förbättrar sorteringen och får bort fossil plast ur flödena får inget genomslag för det i sina klimatnyckeltal.
[ Annons ]
Samtidigt kan fastighetsägare som minskat sin energianvändning konstigt nog redovisa högre klimatpåverkan. Det beror på att redovisningen belastas av en ökande andel plast i restavfall från andra verksamheter, kommuner eller till och med länder. Här flyttas ansvaret från den som alstrat avfallet till den som, klokt nog, använder spillvärmen från den nödvändiga behandlingen.
Det är inte en rimlig grund för en cirkulär ekonomi. Den som styr inköp, materialval, återbruk, sortering och avfallsflöden behöver också möta tydliga incitament att minska mängden restavfall, och särskilt den fossila plasten. Samtidigt måste den spillvärme som uppstår vid nödvändig avfallsbehandling tas till vara, inte slösas bort.
Värmemarknadskommittén har länge spelat en viktig roll i arbetet med gemensamma principer för fjärrvärmens miljövärden. Nu behöver kommittén utveckla reglerna så att utsläpp synliggörs där styrningen blir effektivast: hos de aktörer som kan påverka avfallets uppkomst, innehåll och klimatpåverkan.
[ Annons ]
En utvecklad modell bör vila på två principer. En verksamhets klimatrapportering bör synliggöra effekterna av det avfall som verksamheten genererar. För att det ska fungera behöver avfallslämnare bättre emissionsdata för det egna restavfallet, så att de får starkare drivkrafter att förebygga avfall, sortera bättre och minska den fossila plasten. Samtidigt bör användningen av spillvärme från avfallsbehandling inte missgynnas i fastighetsägares klimatredovisning. Annars riskerar reglerna att leda till ett sämre resursutnyttjande och ett sämre energisystem.
Vi uppmanar därför fastighetsägare att använda sina viktiga stolar i Värmemarknadskommittén för att efterfråga en förbättrad redovisningsmodell som ger fastighetsägare mer rättvisande klimatdata. Modellen ska premiera minskade avfallsmängder och mindre fossil plast i restavfallet, utan att skapa felaktiga incitament att välja bort fjärrvärme som tar vara på spillvärme.
Sverige behöver redovisningsregler som stödjer verklig omställning – inte regler som försvagar ansvarstagandet. Det är hög tid att Värmemarknadskommittén hjälper fastighetsägare att räkna rätt, så att Sverige också kan bli mer cirkulärt.
Eric Zinn, hållbarhetschef, Göteborg Energi
Louise Ödlund, professor i energisystem och vicerektor för forskning, Linköpings universitet
Ida Åkesson, Sustainability Lead, Ramboll Sweden
Anna Joelsson, Hållbarhetsstrateg, Sweco
I en serie artiklar har Fastighetstidningen granskat fjärrvärmens klimatpåverkan – hur miljövärdena sätts, vem som bär ansvaret för den fossila plasten i avfallet och vad det betyder för fastighetsägarnas klimatredovisning. Där framkommer bland annat:
Källa: Fastighetstidningens granskning.
