Det är många juridiska processer som hanterat frågan om en hyresgäst i paret Zlatan Ibrahimovi?/Helena Segers fastighet på Storgatan i Stockholm har rätt till ett fast hyreskontrakt. Med den så kallade bulvandomen i ryggen har såväl tingsrätten som hovrätten kommit fram till att hyresgästen har samma besittningsskydd som en förstahandshyresgäst.
I mars 2026 tog paret Ibrahimovic/Seger en sista chans för att få till en ändring av domen och överklagade till Högsta domstolen, HD. Men HD anser i sitt beslut idag att det inte finns skäl till prövning så hovrättens dom står kvar.
Där skulle man kunna tro att de juridiska processerna är över, men Sara Björkeholm, jurist som företräder Ibrahimovic/Seger menar att hyresgästen på Storgatan inte sitter helt säker.
– Denna bostad är i detaljplanen en lokal, och Stadsbyggnadskontoret i Stockholm har inlett ett tillsynsärende för att utreda om den därmed upplåtits på felaktiga grunder. Lite märkligt är att Ibrahimovic och Seger också riskerar att få betala en sanktionsavgift trots att de själva sagt upp avtalet redan år 2023 med hänvisning till att det är en lokal, säger Sara Björkeholm.
Att lokalen på bottenvåningen användes som bostad beror på att den förrförra ägaren av huset inredde det som bostad 2017, trots att detaljplanen då inte tillät det, och att det saknas bygglov och ritningar som visar att utrymmet är avsett som bostad.
– Sedan har tingsrätten och hovrätten inte brytt sig om att ta hänsyn till det i sina avgöranden utan enbart prövat om hyresgästen har skäl att få ett förstahandskontrakt eller inte och parallellt med det har vi därför tvingats att inleda ett ärende hos hyresnämnden som hyresnämnden ännu inte prövat. Det är synd för hade man prövat det så hade vi sluppit att driva tre processer i samma fråga, säger Sara Björkeholm.
Stadsbyggnadskontoret gjorde den 28 april i år ett tillsynsbesök på adressen, men har ännu inte inkommit med ett beslut om man godtar att lokalen fortsatt kan vara en bostad. Om Stadsbyggnadskontoret beslutar att bostaden ska återställas till lokal riskerar hyresgästen att bli av med kontrakt.
Fastighetstidningen har sökt ansvariga hos Stadsbyggnadskontoret för att få besked om när beslut ska fattas men inte fått svar.
Hos Hyresnämnden i Stockholm ligger även ett ärende vilande efter att Ibrahimovic/Seger sade upp hyresavtalet. Hyresnämnden har inväntat utslaget från HD och kan nu avgöra saken. Hyresnämnden ska då ta ställning till om hyresgästen har ett starkare skäl att bo kvar än att fastighetsägarna ska kunna använda det som lokal. Det ärendet kommer sannolikt inte att avgöras i Hyresnämnden förrän i början av nästa år, och här finns även möjligheten att det kan fortsätta till hovrätten.
Roland Sjölin, som driver ärendet för hyresgästen, säger att han och hyresgästen är lättade av HD:s beslut.
– Det har varit Davids kamp mot Goliat och en stor prövning för min klient.
Roland Sjölin räknar med att Hyresnämnden följer tidigare beslut och avslår fastighetsägarens krav på att hyresavtalet ska avslutas, och att hyresgästen också får sitt förstahandskontrakt.
När det gäller stadsbyggnadskontorets prövning menar han att det inte bör råda några tvivel om att det är en bostad som avses. Här hänvisar Roland Sjölin till detaljplanen för området där det står att byggnader endast får användas till bostäder, men att bottenvåning får användas till affärs- eller kontorsändamål.
– Jag har svårt att tänka mig att Stadsbyggnadskontoret skulle kunna komma fram till att det är en lokal när det var en bostad sedan 1990-talet.
I juli i år kom lagändringen om blockuthyrning som försvagar andrahandshyresgästens besittningsskydd jämfört med ordinarie andrahandsuthyrning. Det kommer att leda till färre ärenden som prövas enligt bulvandomen.
– Jag tror ändå vi fortsatt kommer att göra prövningar där uthyrningar görs utan blockuthyrningar som godkänts av hyresnämnden. Sedan har vi märkt att fler hyresvärdar efter att HD-domen kom erbjuder förstahandskontrakt till sina hyresgäster, säger Roland Sjölin.
Sara Björkeholm anser inte att den nya lagen har bäring just på Zlatanmålet.
– Men i andra ärenden kommer självklart det nya regelverket omöjliggöra att andrahandshyresgäster riktar krav mot fastighetsägare.

