Tre dagar före valet går Fastighetsägarna, Byggföretagen och initiativet Bygg i tid ut med fyra konkreta förslag för att korta ledtiderna i samhällsbyggnadsprocessen. Debattartikeln i Altinget är undertecknad av Hansi Karppinen från Besqab och Bygg i tid, Anna Broman från Byggföretagen och Martin Lindvall från Fastighetsägarna, och riktar sig till nästa regering och till de kommunpolitiker som tillträder efter söndagens val. Utgångspunkten är Nationellt Ledtidsindex 2026, som Fastighetstidningen rapporterade om förra veckan.
Den mätningen visade att tiden från planbesked till färdig byggnad nu uppgår till i snitt 5,1 år, och att ledtiderna fortsätter att öka trots att byggandet minskat. Slutsatsen var att orsakerna är strukturella snarare än konjunkturella.
[ Annons ]
Debattörernas fyra punkter tar sikte på olika steg i kedjan. Den första handlar om tydligare och tidigare statliga besked, där länsstyrelser och andra myndigheter ska klargöra vilka utredningar som faktiskt krävs och vad som är bindande respektive vägledande. Den andra är en finansieringsmodell som belönar framdrift, där löpande timtaxa ersätts med kostnadsramar och fakturering vid milstolpar. Den tredje vill korta handläggningen av överklaganden genom att låta dem gå direkt till mark- och miljödomstolen. Den fjärde efterlyser tydligare ramar för exploateringsavtal, med bedömningsstöd från Boverket och möjlighet till oberoende prövning när förhandlingar låser sig.
Sammantaget menar avsändarna att åtgärderna skulle kunna korta detaljplaneprocessen till 2,5 år och bygglovshandläggningen till sex månader, minska den totala ledtiden med runt två år och ge omkring 3 000 fler byggstarter per år.
Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef i Trosa, en av de kommuner som utmärkte sig med korta handläggningstider i indexet, ser flera av förslagen som kloka. I Fastighetstidningens tidigare rapportering pekade Mats Gustafsson ut kraven på allt fler utredningar som en drivande faktor bakom de långa ledtiderna, och han menar att branschens punkter kan bidra till att korta processerna.
[ Annons ]
– Flera av förslagen är kloka och kan absolut få betydelse för att korta ledtiderna i samhällsbyggnadsprocessen. Men jag bedömer det som tveksamt om de i sig påverkar utredningsbördan i positiv riktning, säger Mats Gustafsson.
På just den punkten vill han se mer. Debattörernas första förslag handlar om tydligare statliga besked om vilka utredningar som krävs, och där drar Mats Gustafsson resonemanget ett steg vidare. Staten behöver enligt honom inte bara klargöra vilka utredningar som ska göras, utan också avgränsa vilka frågor som över huvud taget hör hemma i en detaljplan.
– Här behövs ökad tydlighet från staten kring vilka frågor som faktiskt får belasta en detaljplan och vilka som ska hanteras i andra delar av processen. Det kan också vara så att våra länsstyrelser behöver utökat stöd och styrande riktlinjer för att sakligt kunna bedöma om en ytterligare utredning verkligen behövs, säger Mats Gustafsson.
I samband med att rapporten presenterades framhöll statssekreterare Johan Davidson att flera reformer redan har genomförts, men att de ännu inte hunnit få effekt på det som mäts i indexet.
Men för branschen är det bråttom. Martin Lindvall och de övriga avsändarna vill att nästa regering och de nytillträdda kommunpolitikerna sätter tydliga mål för hur lång tid en byggprocess får ta. Mats Gustafsson delar den ambitionen, men lägger till en förutsättning. Det räcker inte att skynda på processen, någon måste också bestämma vad den ska innehålla.
