Från många håll var det efterlängtat att bostadsfrågorna äntligen skulle få ta plats, med bara tre dagar kvar till valet. Bjöds det då på några braskande utspel? Dök det upp viktiga klargöranden? Fanns det ansatser till reformpolitik inför nästa mandatperiod?
Kort resumé: Nej.
[ Annons ]
Som för att verkligen inskärpa att de följande 20 minuterna skulle utspela sig i bakåtblickande lågfartsområde refererade programledaren Ann Tiberg till Tage Erlanders klavertramp för sextio år sedan. Alltså den sedan dess orubbliga fixpunkten i svensk bostadsdebatt där bostadskön blev sossepampens enda råd till ett ungt par som söker bostad.
Den konfliktlinje som möjligen kunde skönjas i nutida debatt gick mellan det ägda och det hyrda boendet. Ulf Kristersson, Ebba Busch, Jimmie Åkesson och Simona Mohamsson lade tyngdpunkten på småhuset. Inget nytt där, med andra ord. Jimmie Åkesson ställde drömmen om det egna boendet mot vad han kallade ett socialdemokratiskt fokus på fler hyreslägenheter, betongklumpar enligt honom.
Elisabeth Thand Ringqvist bekräftade att Centerpartiet lagt frågan om fri hyressättning i nyproduktion åt sidan. Ebba Busch såg till att peta ner den från bordet helt.
[ Annons ]
– Vi införde inte marknadshyror nu, kommer inte att göra det nästa mandatperiod heller, sa hon, och begränsade friare hyressättning till nyproduktion.
Moderaterna har visserligen ett förslag i marknadsliberal riktning. Trygghetshyror har det döpts till, för att undvika minfältet. Men i den här debatten tog Ulf Kristersson snarare på sig rollen som systembevarare. Den enda regering som försökt införa marknadshyror var den socialdemokratiska, sa statsministern. Det med hänvisning till att fri hyressättning i nyproduktion fällde Stefan Löfvens regering 2021, med både Moderaterna och Vänsterpartiet bland dem som röstade för misstroendet.
Nooshi Dadgostar drev Vänsterpartiets förslag om frysta hyror och varnade för att marknadshyror betyder tretusen kronor mer i månaden för en trea. Hon pekade på hur hyrorna ökat tre gånger så mycket den här mandatperioden som under den förra. I stridens hetta kunde det nog lika gärna uppfattas som att hyrorna i sig stigit i den takten, men det var alltså själva ökningstakten hon refererade till.
Enligt vänsterledaren beror de kraftiga hyreshöjningarna på en lagändring. Vilken preciserades inte, men det får förmodas vara skiljeförfarandet som trädde i kraft den 1 januari 2023. En reform som alltså byggde på en proposition Magdalena Anderssons regering lade fram sommaren 2022, och som Vänsterpartiet röstade emot. Att lägga den på Tidöregeringens axlar kunde möjligen ha föranlett en korrigering.
Närmast på tur att svara stod Ulf Kristersson. Han talade i stället om småhusbyggande och sparande.
Det var som sagt 20 minuters debatt i lågfartsområde. Att utreda huruvida lagändringen i sig lett till högre hyror fanns det inte riktigt tid, eller kunskap, till. Fastighetstidningen gjorde tidigare i år ett försök att närma sig frågan. Slutsatsen blev väl snarast att någon sådan inte gick att dra. Skiljemannasatta hyror ligger visserligen något över de förhandlade, men det räcker inte som bevis för att förfarandet driver upp hyrorna. Dels är grupperna inte jämförbara, eftersom de förhandlade domineras av allmännyttan som ofta accepterat lägre justeringar, inte sällan efter politiska signaler. Dels pekar en mätning mot trepartsmodellen snarast åt andra hållet, att det är de förhandlade avtalen som hamnar under vad modellen motiverar.
Men om skiljemannaförfarandet behövde reformeras diskuterades alltså inte vidare. Å andra sidan knappast någon valvinnande fråga heller.
Elisabeth Thand Ringqvist öppnade dock uttryckligen för en bred bostadsöverenskommelse över blockgränsen och nämnde både Ebba Busch och Magdalena Andersson som tänkbara parter. Statliga byggkrediter och kreditgarantier för tillväxt- och glesbygdskommuner kunde både Elisabeth Thand Ringqvist, Ebba Busch och Amanda Lind tänka sig att diskutera. Kanske trots allt en ansats till politisk framåtrörelse för de kommande fyra åren, om än i redan upplöjda spår.
Slängar om tvångsblandningspolitik utdelades naturligtvis. Jimmie Åkesson anklagade Socialdemokraterna för att vilja placera hyreshus, betongklumpar, i välmående villaområden, medan Magdalena Andersson kontrade med en lista på tio kommuner där Sverigedemokraterna själva är med och styr och planerar för blandad bebyggelse. Möjligen ska det ses som en framåtrörelse i bostadspolitiken. Det var inte så länge sedan blandad bebyggelse var ett honnörsord snarare än ett skällsord.
Amanda Lind avfärdade hela begreppet som trams och ville i stället tala om blandade bostadsområden och upprustade miljonprogram.
Den riktiga hettan fick vänta till debattens jobbavsnitt.
