Boverket står fast vid att el väger lika tungt som olja

Om en dryg månad träder Boverkets nya energiregler i kraft – nya föreskrifter för energihushållning och energideklarationer, och ett nytt sätt att räkna en byggnads energiprestanda. Men Boverket hade också ett tillfälle att göra om viktningen av el och fjärrvärme – men lät bli.

Boverket beskriver själva skiftet som en efterlängtad modernisering. Med de nya reglerna vill myndigheten göra det enklare att förstå vilka energikrav som gäller och säkerställa att åtgärderna blir rimliga för både hushåll och företag. Tf generaldirektör Yvonne Svensson framhåller att hela översynen av byggreglerna därmed är genomförd och att regelverket blivit mer sammanhållet och tydligt.

Själva kravnivåerna för energiprestanda ligger däremot i stort kvar på ungefär dagens ambitionsnivå. Det stora skiftet ligger i stället i hur energiprestandan beräknas, uttrycks och klassificeras – bland annat genom den nya energiklassen A0 för nollutsläppsbyggnader.

Hos fastighetsägarna är mottagandet mer kluvet. Det som inte ändrats får Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, att uttrycka besvikelse.

– Boverket har i liten utsträckning justerat de delar av förslaget som fastighetsbranschen uppfattat som onödigt administrativt betungande. Systemskiftet genomförs i huvudsak som föreslaget, säger han.

[ Annons ]

Samtidigt lyfter han fram att myndigheten mött branschen på ett par punkter.

– Det positiva är att Boverket samtidigt byggt in betydande möjligheter till proportionalitet vid ändring av befintliga byggnader och en relativt lång övergångstid.

Den skarpaste invändningen gäller viktningsfaktorerna – de tal som avgör hur olika energibärare räknas när en byggnads energiprestanda bestäms. El viktas med faktorn 1,8, fjärrvärme med 0,7, en ordning som gällt sedan 2020 och som Boverket nu behåller trots att reformen öppnade för en omprövning.

– Det är beklagligt att Boverket står fast vid viktningsfaktorerna, inte minst 1,8 för el och 0,7 för fjärrvärme. Fastighetsägarna har pekat på att de påverkar incitamenten att energieffektivisera. Det är svårt att förstå när faktorerna samtidigt ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade och beakta den framtida energimixen, säger Rikard Silverfur.

Han riktar också en direkt fråga mot beräkningsgrunden.

– Det är oklart hur fjärrvärmens kvarvarande fossila andel har vägts in.

Kritiken mot viktningen är inte ny. Redan när remisserna behandlades i våras kom skarp kritik från de två stora och konkurrerande uppvärmningsformerna. E.on, som förespråkar fjärrvärme, menar att dagens metod gynnar värmepumpar framför fjärrvärme och ville se fjärrvärmefaktorn sänkt – justerad i relation till värmepumparnas verkningsgrad, med ett tak för att hålla nivåerna rimliga – samtidigt som bolaget varnade för att regelverket driver mot ökad elanvändning och högre belastning på elnätet.

– Byggreglerna ska premiera energieffektiva byggnader, inte enskilda tekniker. Fokus bör ligga på klimatskärm och installationers effektivitet, inte på vilken uppvärmningslösning som väljs, sa E.ons Joakim Cejie till Fastighetstidningen i april.

Värmepumpstillverkaren Nibe angrep tvärtom själva grunden och menade att Sverige bör återgå till tekniskt förankrade primärenergifaktorer i enlighet med EU-direktivet – och ifrågasatte om den svenska tillämpningen ens kommer att accepteras av EU. Riksdagens utredningstjänst har dessutom pekat på att just viktningsfaktorerna har avgörande betydelse för vilka energieffektiviserande åtgärder som framstår som lönsamma. Paradoxen är att båda sidor anser sig missgynnade av samma regelverk – E.on tycker att värmepumparna gynnas på fjärrvärmens bekostnad, medan Nibe menar att elvärmen straffas för hårt. Boverket rörde ingendera – och håller nu fast vid den linjen i det slutliga beslutet.

På Boverket står man fast vid bedömningen. Emma Hermansson, projektledare för EPBD-genomförandet, framhåller att viktningen fyller sitt syfte.

– Viktningsfaktorerna ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade. Boverket bedömer att viktningsfaktorerna i författningen uppfyller detta krav, säger hon.

Framåt ser Silverfur en större praktisk utmaning i själva omställningen, när flera grundläggande definitioner ändras på en gång.

– Ändrad Atemp, nya kategoritypiska värden, förändrad hantering av byggnadens energianvändning och det nya effektkravet Pel innebär att beräkningsmodeller, IT-system, rutiner och mätdata behöver anpassas. Det behöver vägas mot Boverkets tydliga uppdrag att verka för regelförenkling och mot principen att nya krav ska ge en tydlig nytta i förhållande till den administrativa belastning de skapar, säger han.

Särskilt känsligt blir det för det befintliga beståndet.

– Där har mät- och driftdata under många år byggts upp utifrån dagens definitioner och systemgränser. När dessa förändras kan det uppstå behov av att beräkna eller schablonisera uppgifter som inte tidigare mätts separat. Här blir Boverkets kommande vägledning viktig för att skapa ett praktiskt och proportionerligt genomförande.

Boverket uppger att vägledning till de nya reglerna kommer att publiceras löpande.