År 2024 tog det i genomsnitt 25 år att spara ihop en kontantinsats till en etta i Stockholm, 1975 tog det två år. En färsk rapport från Timbro, Bygg som en cowboy, pekar ut Texas som det ställe som lyckats lösa ett problem som Sverige enligt rapporten valt att försumma.
Rutger Brattström, projektledare på Timbro och rapportens författare, beskriver sitt uppdrag som att ”leta efter politik utomlands som Sverige kan lära sig av”. En undersökning av bostadsmarknaden var ett självklart val.
[ Annons ]
– Bostadsmarknaden är en av Sveriges stora akilleshälar. Den mest dysfunktionella delen av den svenska ekonomin, som i princip låser unga människor ute, säger han.
I rapporten framgår det att den sydliga delstaten i USA tar emot ett nettoinflöde av invånare som i hög grad överstiger vad Sverige sett ens under de mest intensiva invandringåren, ändå har bostadspriserna i Texas-städerna hållits nere eller till och med sjunkit på senare år.
– När man tar in bostadskostnader och livskvalitet är det bättre för många familjer att flytta till Texas. Du kan bo större, ha kortare pendling och ha mer pengar kvar i plånboken efter att du har betalat för boendet, säger Rutger Brattström.
En av rapportens mest konkreta poänger handlar om incitamentsstrukturen. I Texas finansieras kommunerna via fastighetsskatt, vilket innebär att varje nytt hus direkt stärker den lokala ekonomin. I Sverige finansieras kommunerna via inkomstskatten, kombinerat med ett statligt utjämningssystem som omfördelar merparten av vinsterna från tillväxt.
Det gör det i praktiken lönsamt för kommuner att hålla utbudet nere. I rapporten tas Lidingö upp som exempel.
I Sovjet hade man brödköer. I Sverige har vi bostadsköer
Att Lidingö i allt väsentligt stoppat nybyggnation är enligt Rutger Brattström inte ett uttryck för illvilja. Genom att hålla priserna höga lockar kommunen främst välbärgade invånare som betalar mycket i inkomstskatt. Det är ett mönster som han menar håller i sig på nationell nivå.
I Texas valde politikerna en annan väg när priserna steg under pandemin och rullade aktivt tillbaka regleringar i stället för att lägga till fler.
– I Sverige har vi låst oss till samma misslyckade projekt och tuffat på år efter år. I Sovjet hade man brödköer. I Sverige har vi bostadsköer. Det är resultatet av det här, säger han.
Sverige och Texas är inte självklart jämförbara. Sverige har mer historia, arkitektur och miljö att bevara, och motståndet mot nybyggnation är välkänt. Nobel Center-debatten är ett färskt exempel.
I Texas väcker väl sällan ett nytt center eller höghus samma reaktioner?
Rutger Brattström håller delvis med, men pekar samtidigt på vad som fungerat historiskt.
– De delar av Stockholm som folk älskar mest byggdes under liknande förutsättningar som Texasstäderna byggs nu. Stadsarkitekterna ritade upp ett gatunät och sa att folk får bygga vad de vill, bara ni håller er inom vissa gränser. Där fanns inte röken av en detaljplan. Ingenting om gestaltningsprogram, ingenting om att du måste bygga med en viss stil.
I Texas styr byggherren planeringen, men inom ett tydligt ramverk. Byråkraterna kontrollerar att reglerna följs och beviljar bygglov om så är fallet, utan politiska överväganden om fasadfärg eller takvinkel. Byggherren vet på förhand om projektet kommer att godkännas.
Det är inte som att man bygger snabbare i Texas
I Sverige kan processen från detaljplan till färdig byggnad ta upp emot 58 månader. I Texas tar motsvarande projekt under 27 månader.
– Man lånar upp pengar för att göra projektet, och när det sedan dras ut i byråkratiska processer ökar kostnaderna. Det är inte som att man bygger snabbare i Texas, säger Rutger Brattström.
Rapporten avslutas med ett antal konkreta reformförslag, bland annat avskaffat planmonopol, kommunal fastighetsskatt i stället för inkomstskatt och ett förbud mot parkeringsnormer.
Regler kring attefallshus är för Rutger Brattström ett bevis på att det faktiskt går, även i Sverige.
– Friggeboden och attefallshuset är superpopulära och ingen verkar ha några problem med dem. De är i praktiken en texansk reform, du får bygga på din tomt utan att någon kan ställa sig i vägen. Varför kan vi inte ta den reformen och bygga ut den ännu mer? Låt folk bygga ett riktigt hus. Man kan ha en villa och göra om det till fyra radhus om man vill. Det kanske är den enklaste vägen att gå, säger han.
