Det ekonomiska läget på hemmaplan är bättre än vad många tycks tro. Hittills har konflikten i Mellanöstern haft begränsad effekt på svensk ekonomi och vi förväntar oss att det förblir så.
Jag träffar mer eller mindre dagligdags företag som vittnar om att bolagen går bättre nu än i fjol, även om de fortfarande tycker att det går något trögt.
[ Annons ]
Nordea räknar med en BNP-tillväxt på 2,3 procent i år, där hushållen blir en viktig motor. Det är några tiondelar över regeringens prognos, men såväl den som vår ligger över det historiska snittet. Det finns lediga resurser i ekonomin, men återhämtningen pågår sedan en tid.
Med det sagt är det ett allvarligt globalt läge och det går inte att helt utesluta att krisen i Mellanöstern får större konsekvenser på svensk ekonomi, men där är vi varken nu eller i våra prognoser.
Kostnaden för att hålla sundet stängt är alltför högt för i stort sett alla länder
Huvudscenariot är snarare att konflikten hanteras hjälpligt och att Hormuzsundet öppnas i närtid. Det är även finansmarknadernas förväntningar och tycks ligga i regeringens BNP-prognos. Kostnaden för att hålla sundet stängt är alltför högt för i stort sett alla länder och ju längre tiden går desto mer angelägna lär världens ledare bli om att få till en lösning.
Att svenska politiker tar till höga toner handlar mer om att det är valår än att svensk ekonomi skulle vara särskilt drabbad. Tvärtom har hushållen det betydligt bättre förspänt idag än när Trump införde tullarna förra våren. Räntan har mer än halverats sedan toppnivån, inflationen är mycket låg och finanspolitiken anmärkningsvärt expansiv. Det samtidigt som hushållen har gjort sin hemläxa genom att se över sina skulder och hålla ett högt historiskt sparande. Till det ska även läggas att arbetsmarknaden bottnade förra sommaren, sysselsättningen stiger och arbetslösheten faller sakta sedan dess.
Att många, trots ovan, tycks uppleva att läget är sämre än det är kan till viss del bero på att vi dagligdags matas med just det budskapet, men också på grund av att riskerna globalt allt som oftast antas realiseras, vilket inte är vår bedömning. För företagen handlar det sannolikt även om att den inhemska ekonomin fortfarande ligger under trend då lågkonjunkturen varit utdragen. Nordeas bedömning är dock att gapet med lediga resurser sluts någon gång under första halvåret nästa år.
Det talar för att Riksbanken kan avvakta med att ändra styrräntan. Svensk inflation är mycket låg och om det inte varit krig i Iran hade Riksbanken sannolikt sänkt styrräntan. Det även då hela 1,5 procentenhet förklaras av regeringens olika utspel. Riksbanken bör se igenom tillfälliga skattelättnader och tycks vara något mer framåtblickande idag, vilket är bra. Men att höja räntan med en inflation långt under målet ligger inte i korten. Den europeiska centralbanken, ECB, kan sannolikt höja räntan en eller två gånger utan att Riksbanken känner sig nödgad att följa efter.
En låg statsskuld har tjänat oss väl
Expansiva budgetar från både nuvarande och tidigare regeringar gör att den svenska statsskulden har ökat. Mätt som Maastrichtskulden har den gått ifrån dryga 30 procent, till att den nu snarare avrundas upp mot 40 procent. En låg statsskuld har tjänat oss väl och det är mycket angeläget att vi fortsatt har starka statsfinanser.
Hushållen behöver inte heller mer generella stimulanser i nuläget och att då låna till just detta är inte lämpligt. Snarare bör regeringen agera långsiktigt och se till att ha resurser för att vidta åtgärder om något oförutsett händer.
Öppnas Hormuszundet lär räntor med längre löptider falla inledningsvis i ett lättnadsrally. Därefter bör en starkare konjunktur med större efterfrågan på kapital driva upp räntor med längre löptider igen. Nordea räknar med att konjunkturen nästa år är så stark att Riksbanken då behöver höja styrräntan två gånger av det skälet.
Utöver geopolitiska risker behöver vi förhålla oss till de strukturella skiften som nu sker. Inte minst en svag befolkningsutveckling slår igenom på bred front och påverkar såväl skatteintäkter som behov framöver. Implementeringen av AI är ytterligare en strukturell förändring där samhället kan komma att behöva stötta människor med utbildning i en övergångsfas. Det har Sverige gjort framgångsrikt många gånger förr och har förutsättningar att göra igen, men det kräver resurser.
