Stockholms Handelskammare vill att staden pekar ut strategiska platser för nya märkesbyggnader och utlyser fyra arkitekturtävlingar fram till 2030. Det är budskapet i den nya rapporten En stad att se upp till – Om höga hus, märkesbyggnader och ett Stockholm som vågar synas. Opinionsmässigt fullt möjligt enligt rapporten vars slutsats är att stockholmarna är mer öppna för nya märkesbyggnader och högre bebyggelse än vad debatten ofta ger intryck av. Sex av tio stockholmare tycker att märkesbyggnader är viktiga för staden och över en tredjedel är positiva till att bygga på höjden. Endast en av tio anser att det är oviktigt med märkesbyggnader.
– Stockholm är en av Europas mest framgångsrika regioner, men vi bygger sällan som om vi tror på vår egen framtid. Staden behöver nya landmärken som kommande generationer kan känna igen, samlas kring och vara stolta över, säger Daniella Waldfogel, vd på Stockholms Handelskammare.
[ Annons ]
En rubrik i rapporten lyder ”En majoritet vill bygga fler märkesbyggnader”. Möjligen en något generös tolkning av siffrorna. En majoritet är det trots allt inte. Frågan om höga hus i centrala Stockholm splittrar invånarna. Ungefär 32 procent är positiva, 31 procent är negativa och 29 procent landar i mitten på den femgradiga skalan. Ytterligare 8 procent har ingen uppfattning.
Daniella Waldfogel tonar ned den egna rubriken något när hon får frågan om det verkligen är korrekt att säga att stockholmarna öppnar för högre hus.
– Vår poäng är att synen på att bygga på höjden i Stockholm är mer nyanserad än vad som ibland framkommer i debatten. Stockholmarna är öppna för högre hus om det görs på rätt plats, med rätt syfte, säger Daniella Waldfogel.
[ Annons ]
Organisationens argumentation är att Stockholm inte fått en ny märkesbyggnad på flera decennier. Globen invigdes 1989. Sedan dess har huvudstaden vuxit, blivit mer internationell och stärkt sin position som en av Europas mest innovativa regioner. Men stadens silhuett har inte utvecklats i samma takt.
Stockholms Handelskammare vill därför att staden pekar ut strategiska platser där nya märkesbyggnader kan prövas samlat. Det kan handla om platser där högre bebyggelse stärker stadslivet, skapar fler bostäder eller ger Stockholm en tydligare identitet.
– Stockholm är en kreativ stad där nya idéer tar plats genom konst, musik, vetenskap och entreprenörskap. Det måste också på något sätt få synas i stadsbilden. Därför vill vi se fyra arkitekturtävlingar för nya märkesbyggnader under nästa mandatperiod. Då kan Stockholm få nya landmärken som stärker stadslivet och visar vart huvudstaden är på väg, säger Frans Elinder, näringspolitisk expert inom stadsutveckling på Stockholms Handelskammare.
Rapporten gör ett konkret försök att underbygga tesen om att allt fler är positiva till att bygga på höjden. När respondenterna fick se bilder på stadsmiljöer med högre hus valde 85 procent en bild de tyckte var attraktiv – trots att byggnaderna var högre än originalen. Rapporten erkänner själv metodens begränsningar: det är svårt att avgöra om respondenterna accepterade höjden eller helt enkelt föredrog den klassiska arkitekturstilen i de bilder de valde.
Det starkaste skälet bland dem som är positiva till höga hus är att fler ska kunna bo centralt – 86 procent av förespråkarna anger det som motiv. De som är negativa motiverar det framför allt estetiskt: att höga hus inte passar in i Stockholms karaktär, skymmer utsikt eller förstör stadsbilden.
Daniella Waldfogel tillhör inte oväntat den del av invånarna som gärna skulle se en större variation i huvudstadens skyline. Hon menar att det behövs om man vill vara en huvudstad som lockar kompetens, företag och investeringar.
– Silon i Frihamnen hade varit en spännande plats att våga bygga på höjden. White Arkitekter har tagit fram en bild åt oss som sätter i gång tankarna om hur staden kan se ut. Gullmarsplan och Slakthusområdet, där kollektivtrafik, arbetsplatser och ny stadsutveckling möts. Och Stadsgårdsleden vid östra Södermalm – en plats som ibland kan kännas lite bortglömd, säger Daniella Waldfogel.
