Svenska företags administrativa regelbörda uppgår idag till 389 miljarder kronor per år. Det slår företrädare för Näringslivets Regelnämnd (NNR) fast i en debattartikel på Altinget.
Regelkrångel är ett av de största tillväxthindren för svenska företag, och problemet har vuxit med åren. Debattörerna pekar på att det inte är enskilda regler som är det centrala problemet, utan den sammanlagda regelbördan och bristen på ett systematiskt och långsiktigt förenklingsarbete.
[ Annons ]
Marie Öhrström, chefsjurist på Fastighetsägarna Sverige, målar upp en tuff bild av hur det ser ut för fastighetsbranschen.
– För fastighetsbranschens del har det varit en regeltsunami de senaste åren. Inte minst när det gäller att branschen ska ta ett orimligt stort ansvar för brottsbekämpning och klimatpåverkan. Det rör allt från terrorhot i kollektivtrafiken till fastighetsnära förpackningsinsamling, säger hon.
Till det kommer förslag om ökade kontroller och kostnader i fastighetstransaktioner, något Marie Öhrström menar riskerar att skrämma bort investerare och kapital från bostadssektorn.
[ Annons ]
– Det har Sverige inte råd med om vi ska skapa tillväxt och jobb, säger hon.
I debattartikeln lyfter företrädarna för NNR fram två relativt nya strukturer som centrala för att vända trenden: Förenklingsrådet och Implementeringsrådet.
Förenklingsrådet samlar in förslag från företag om vilka regler som kan förenklas eller avskaffas. Rådet har hittills identifierat 30 kvalificerade förslag med en möjlig total besparing på 15,5 miljarder kronor per år. Tre förslag har redan lämnats till regeringen, med beräknade kostnadsbesparingar på 6,7 miljarder kronor.
Implementeringsrådet fokuserar på EU-lagstiftning och hur den implementeras i Sverige. Upp till 70 procent av alla nya regler har sitt ursprung i EU-rätten, och rådet ska motverka så kallad goldplating – det vill säga att Sverige inför regler som är striktare än vad EU faktiskt kräver.
Undertecknarna är tydliga med att regelförbättring inte kan lösas under en mandatperiod. De kräver att rådens roller permanentas, oavsett vilket parti som bildar regering efter nästa val.
Marie Öhrström ställer sig bakom det kravet.
– Det är bra att regeringen sjösatt olika projekt och råd för att skapa regelförenkling. Vi står naturligtvis bakom att dessa får fortsätta leva vidare även om det blir ett regeringsskifte. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv är viktigt inte minst i dessa säkerhetspolitiskt oroliga tider. Vi behöver bygga förmåga och motståndskraft i samhället, inte kväva företagen, säger hon.
