Patrick Sellman, tidigare yrkesofficer, nu hemberedskapsexpert och föreläsare, menar att stora delar av befolkningen i dag saknar grundläggande kunskaper för att klara sig själva i en kris. Inte minst pekar han på min generation, vi som är mellan 20 och 40 år.
– Många kan knappt laga mat längre. Och den yngre generationen har ingen naturlig kontakt bakåt, det finns ingen i familjen som berättar hur det var när det var dåliga tider, säger han.
[ Annons ]
Många kan knappt laga mat längre
I början av året skickade nya Myndigheten för civilt försvar, MCF, ut broschyren Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer. Ett viktigt budskap är att företag bör kunna klara sig på egen förmåga under två veckor. Primärt är det ett krav riktat mot så kallade samhällsviktiga verksamheter, vilket i dagsläget inte formellt omfattar fastighetsföretag såtillvida att de inte har just sådana verksamheter som hyresgäster. Men oavsett är fastighetsbranschen en del av totalförsvaret och förväntas ta ansvar.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och Sveriges inträde i Nato är det tydligt hur beredskapsfrågan klättrat upp på den politiska agendan. Redan inför riksdagsvalet 2022 hade nästan samtliga partier beredskap på agendan. Det civila försvaret har tillförts 37,5 miljarder kronor extra till 2030.
[ Annons ]
Nu 2026 är det inte en av de stora vattendelarna i valet. När det gäller civilsamhällets roll i beredskapen råder det mindre skillnader mellan partierna än i många andra politikområden. Men utifrån det spända omvärldsläge som råder är det en fråga som kastar sin skugga över nästan all politisk debatt.
I den skuggan förväntas alltså både företag och enskilda att agera. Och det rätt snabbt.
Han konstaterar sedan att 20 vinglas verkar överflödigt
– Det handlar inte om att gömma sig. Det handlar om att kunna fortsätta lösa sina uppgifter. De som är friska och klarar sig själva ska inte belasta de resurser som behövs för att hantera krisen och ta hand om de mest utsatta, säger Patrick Sellman.
Men för att ta reda på om Patrick Sellman har rätt i sin teori om mig och min generation – och faktiskt alla som inte har oändliga utrymmen för prepping – bjuder jag hem en annan beredskapsexpert, Klas Nilsson, till min 32 kvadratmeter stora lägenhet i söderort i Stockholm. Han är författare av boken Fälthandbok överlevnad: Var redo i skog, fjäll och skärgård och grundare av YouTube-kanalen Var Redo, Hans uppdrag blir att bedöma hur jag klarar mig om krisen faktiskt inträffar.
Han kliver in i köket och öppnar köksluckorna. Där möts han av tallrikar, serveringsfat, muggar och vinglas i alldeles för många storlekar. Han tittar på alltihop ett ögonblick och konstaterar sedan att 20 vinglas verkar överflödigt.
Tips från Patrick: Hemskt vis
En minnesramsa som Patrick Sellman varit med att ta fram sammanfattar vad varje hushåll behöver för att klara sig: HEMSKT VIS –
Hälsa, Energi, Mat, Skydd, Kommunikation, Transporter, Vatten, Information och Säkerhet.
Till varje område gäller en tumregel:
Ha alltid minst tre alternativa sätt att lösa varje behov.
– Jag brukar säga att varje hushåll ska ha tre sätt att få tag i vatten till exempel. Det ena är det vanliga genom kranen. Nummer två kan vara vattenlager i form av dunkar. Tre – vart går det att få tag i vatten annars? Och vad krävs för att det ska gå att använda? Det måste man kolla upp.
– Jag slår vad om att du inte använder ens tio procent av det här. Inte annat än när du bjuder hem folk.
Det stämmer ganska bra. Det som sällan används – faten, kaffekopparna, karaffen – menar han kan ställas undan någon annanstans. En garderob eller ett förråd till exempel. Kökshyllor som frigörs skulle då rymma både pasta, ris och linser. Det kanske inte är lika vackert att kolla på, men det kan göra plats för mat för tre veckor.
Han tillägger att varorna man köper hem bör vara sådant man faktiskt äter till vardags. Lagret ska leva och bytas ut, inte stå och samla damm längst in i en garderob.
Det du äter ska vara det du lagrar, annars används det inte
– Det du äter ska vara det du lagrar, annars används det inte. En del tänker att de i nödfall kommer att äta chili con carne, fast de normalt aldrig köper det. Men tänk om nödläget inträffar om fyra år och konserven är dålig för att du bara haft den stående. Och i en nödsituation vill man verkligen inte bli dålig.
Jag hyr i andra hand och saknar källarförråd. Klas Nilsson är inte särskilt bekymrad. Garderoben och utrymmet under sängen får göra jobbet när det kommer till beredskapsprylar man bör ha hemma.
Den viktigaste enskilda investeringen han pekar ut är vattendunken. Men den behöver inte vara fylld eftersom biofilm – en slemhinna där mikro-organismerna trivs – bildas på insidan när vattnet står länge. Byts inte vattnet ut regelbundet kan det alltså, enligt Klas Nilsson, vara bättre med tomma dunkar som fylls när behovet uppstår, till exempel på tillfälliga tappställen.
När man pratar om prepping i det egna boendet är det lätt att tankarna hamnar vid ett ensamt hus i skogen, ett eget skyddsrum och hyllor fyllda av torkat kött. Att preppa i lägenhet känns för många svårt, får man ens plats med allt som behövs?
Vid ett strömavbrott håller en lägenhet värmen betydligt längre än ett motsvarande småhus
Skitsnack, enligt både Patrick Sellman och Klas Nilsson. De kan till och med komma på fördelar med att bo i flerbostadshus om krisen skulle inträffa.
– I lägenhet har man en yttervägg och tre innerväggar. Golv och tak är inte utsatta för kall vind. Vid ett längre strömavbrott håller en lägenhet värmen betydligt längre än ett motsvarande småhus, säger Klas Nilsson.
Den mest förbisedda resursen i ett flerbostadshus är dock grannarna.
– Låt oss säga att det blir ett utbrett elavbrott och förskolan stänger för att det är tretton grader i lokalerna. Föräldrarna kan inte vabba eftersom barnen inte är sjuka. Men om du känner pensionären i samma trappa kan den personen passa barnen medan du går till jobbet. Och i gengäld hämtar du vatten till pensionären, säger Klas Nilsson.
Det moderna stadslivet har gjort det naturligt att passera varandra i trapphuset utan att egentligen se varandra. Men det krävs alltså att man känner sina grannar.
Patrick Sellman menar att vi är mer beroende av varandra än någonsin i historien, men att förutsättningarna för det beroendet har förändrats.
– Vi kan någonting väldigt bra, var och en. Vi är alla utbildade eller duktiga på någonting men vi har ingen bredd egentligen. Det gör oss sårbara på ett sätt som de flesta inte riktigt förstår. Vi måste hjälpas åt för att upprätthålla samhället, säger han.
Det är stora frågor vi nu behöver ta oss an
När Fastighetstidningen intervjuade Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren hösten 2024 lyfte han beredskapsfrågan som ett av de områden där temperaturen börjat skruvas upp i fastighetsbranschen. När vi återvände till frågan ett och ett halvt år senare hade temperaturen hunnit vridas upp rejält. Rent formellt hade då Boverket påbörjat analysen av tillgång och behov av kritiska material. Men Anders Sjelvgren betonade att materialförsörjning bara är en liten komponent i det hela.
– Det är stora frågor vi nu behöver ta oss an, och vi har bara börjat att sätta strukturerna. Så jag skulle säga att vi kommit till ett av tio på en skala, sade Anders Sjelvgren.
Det är en rad praktiska saker som måste struktureras. Var ligger egentligen ansvaret för att hålla bostäderna varma i en kris – på energisektorn, på fastighetsägaren, eller är det ett individuellt ansvar att fundera på alternativa sätt att hålla värmen?
Å ena sidan kan det vara suddigt exakt var gränsen går. Å andra sidan kan det i en krissituation till syvende och sist alltid vara individen som måste kunna gilla läget.
En hyresgäst kanske vill ha en backup-värmekälla om fastighetsägarens system slår ut, men får i sin tur inte installera en egen vedspis.
Fastighetsägaren å sin sida kanske varken har kapital eller tekniska möjligheter för reservlösningar.
Om jag vore fastighetsägare skulle det här kunna vara en konkurrensfördel. Kom till oss – vi har tänkt igenom beredskapen
– Jag förstår att det traditionellt handlar om hyresgäster kontra fastighetsägare. Men den uppdelningen behöver vi lämna bakom oss. Den finns det inte utrymme för längre, säger Patrick Sellman.
Klas Nilsson har konkreta förslag som inte kräver lagstiftning. Fastighetsägaren kan undersöka och godkänna en reservvärmekälla som boende skaffar själva och köpa in ett antal till rabatterat pris. Ställa en IBC-tank i trapphuset: en kubikmeter, skyddad mot frost, redo att fyllas om kommunens vattensystem slår ut.
– Att inventera den kompetensen och ha en plan kostar ingenting. Om jag vore fastighetsägare skulle det här kunna vara en konkurrensfördel. Kom till oss – vi har tänkt igenom beredskapen. Det ingår i hyran.
Både Klas Nilsson och Patrick Sellman menar att man som fastighetsägare kan kartlägga vilken kompetens som faktiskt finns bland de boende – en elektriker kan återställa en jordfelsbrytare, rörmokaren vet hur man tömmer ett system.
Det är inte en ny idé. Under kalla kriget var Sverige ett annat land, ett land med ett reservsamhälle i beredskap, organiserat ner på trappuppgångsnivå. Hemskyddet organiserade varje fastighet med utbildade samariter och samlingsplatser för skaderapporter. Varje trappuppgång hade en utsedd ansvarig. Det fördes listor över de boendes kompetenser och hälsotillstånd. Det övades första hjälpen.
För Patrick Sellman är hemberedskap inte en fråga om att klara sig själv, utan en förutsättning för att samhället ska hålla ihop.
– Vår chans är att hålla igång samhället till varje pris och verkligen sluta oss samman för att göra det. Vi är så beroende av det i dag – det är vår chans, säger han.
En vattendunk och ett väl genomtänkt skafferi är det viktigaste
När Klas Nilsson har inspekterat lägenheten är betyget inte lika dystert som jag befarade.
– En vattendunk och ett väl genomtänkt skafferi är det viktigaste, sen så måste man kunna hålla sig varm. Resten är grejer som är bra att ha, en vevradio och så vidare. Men helt ärligt, skulle du inte lämna lägenheten innan en vevradio ens var på tapeten?
Jag ska flytta i maj. Källarförråd vet jag inte om jag får, och mina vinglas kommer definitivt få en egen flyttlåda. Men en vattendunk får jag väl se till att köpa dessförinnan.
