Fingeravtryck och ansiktsbilder, så kallad biometrisk data, är ett sätt att minska risken för identitetsmissbruk. Regeringen föreslår nu att Skatteverket ska få använda sådana uppgifter i sitt arbete med folkbokföringen i större omfattning än i dag. I samband med att myndigheten kontrollerar en persons identitet ska myndigheten kunna ta och spara fingeravtryck och ansiktsbilder för att användas vid framtida kontroller för att säkerställa att personen inte kan registreras under fler än en identitet.
– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
[ Annons ]
Skatteverket och Migrationsverket ska också få jämföra biometriska uppgifter med varandra för att säkerställa att en person endast uppträder under en och samma identitet i Sverige och mot svenska myndigheter. Även polisen ska vid vissa allvarliga brott ha möjlighet att jämföra biometriska uppgifter med Skatteverkets uppgifter.
Regeringen föreslår också ett nytt brott: främjande av oriktig folkbokföring. Det innebär att den som aktivt gör det möjligt för någon att lämna en felaktig uppgift till Skatteverket, som felaktiga uppgifter om var någon bor, kan straffas. Från regeringens sida menar man att dagens straffbestämmelser inte räcker för att komma åt personer som, mot betalning eller som en del av organiserad brottslighet, möjliggör felaktig folkbokföring.
En viktig förändring menar Marie Öhrström, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige.
– Vi välkomnar att regeringen skärper kraven i folkbokföringen. Det är en fråga vi drivit länge. Felaktig folkbokföring används inte bara som ett verktyg vid välfärdsbrottslighet utan även vid brott och fusk med hyresrätter, till exempel svarthandel, otillåten andrahandsuthyrning och skenbyten. Med det nya brottet främjande av oriktig folkbokföring ökar dessutom möjligheterna att minska adresshandel, det vill säga att boende i vinningssyfte låter andra personer skriva sig på adressen även om de inte bor där, säger Marie Öhrström, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige.
Men hon konstaterar samtidigt att enbart de lagtekniska förändringarna i sig inte gör någon större skillnad.
– Det är därför viktigt att Skatteverket också tar fastighetsägares anmälningar om misstänkt felaktig folkbokföring på allvar. Idag upplever många av våra medlemmar att deras anmälningar inte leder till någon åtgärd. Det främjar inte samarbetet mot folkbokföringsbrott, säger Marie Öhrström.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.
