I förra veckan presenterade Energimyndigheten förslag på ekonomiska stödsystem och styrmedel som ska hjälpa fastighetsägare att nå målen i EU:s energirenoveringsdirektiv. I samband med det uttryckte Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, kritik mot att Energimyndigheten lagt fram ett förslag om att införa minimistandarder för energiprestanda (MEPS-krav) för bostäder. Detta trots att det varken är myndighetens uppdrag, och trots att regeringen varit tydlig med att Sverige ska implementera direktivet på miniminivå.
Vad det egentligen innebär lämnar uppenbart utrymme för olika tolkningar. Det står inte uttryckligen att Sverige inte ska ha tvingande krav på bostäder. Rikard Silverfur ser det dock som en självklarhet att det vore en överimplementering att göra just det – detta då direktivet inte har några tvingande krav.
[ Annons ]
På branschinitiativet Energirenovera Sverige (som drivs av bland annat Eneff, Sveriges Allmännytta, Installatörsföretagen, NCC och Svensk Ventilation) gör man dock en annan tolkning. Det är också deras modell som Energimyndigheten har utgått från i sitt förslag. Lotta Bångens, generalsekreterare i Eneff (Energieffektiviseringsföreningen) menar att man med kritiken riskerar att missa det viktiga i förslaget.
– Kritiken är i vissa fall befogad, det stämmer att MEPS riskerar att bli trubbigt, och kan tvinga fram åtgärder vid fel tidpunkt och till onödigt höga kostnader. Men i artikeln missar man det viktiga i Energirenovera Sveriges förslag, säger Lotta Bångens.
Det gör omställningen mer kostnadseffektiv och minskar risken för oproportionerliga krav på enskilda fastighetsägare.
[ Annons ]
Det bygger på att fastighetsägare, i stället för MEPS, ska kunna ta fram energirenoveringsplaner för sina byggnader.
– Poängen med energirenoveringsplaner är att de utgår från varje enskild byggnadstekniska och ekonomiska förutsättningar. Fastighetsägare kan då planera energieffektivisering stegvis och genomföra åtgärder när de är mest rationella – till exempel i samband med planerat underhåll eller andra investeringar. Det gör omställningen mer kostnadseffektiv och minskar risken för oproportionerliga krav på enskilda fastighetsägare, säger Lotta Bångens.
Hon menar att modellen innebär en tydlig styrning mot målet om nollutsläppsbyggnader, det samtidigt som de fastighetsägare som väljer att inte ta fram en energirenoveringsplan då i stället skulle omfattas av de generella minimikraven för energiprestanda:
- 2030: energiprestanda högst 50 procent över slutnivån 2050
- 2040: energiprestanda högst 20 procent över slutnivån
- 2050: nivå i linje med nollutsläppsbyggnader
– Skillnaden är alltså att fastighetsägare med en energirenoveringsplan kan följa en byggnadsspecifik väg mot målet, i stället för att tvingas följa samma delmål oavsett förutsättningar, säger Lotta Bångens.
Men om ni vill att Energirenoveringsplanen ska användas för att slippa MEPS för bostäder – då måste väl MEPS först införas? Det vill säga om idén ska fungera så krävs det att tvingande krav införs – vilket regeringen varit tydliga med att det inte ska.
– Vi kan inte hitta skrivningen om att regeringen är emot tvingande krav. Jag tror inte att Energimyndigheten hade plockat upp förslaget om det inte fanns en väg framåt. Viktigt att poängtera är även att förslaget inte egentligen handlar om MEPS, utan det grundar sig i idén om energirenoveringsplaner som framkom som ett flexibelt och ekonomiskt styrmedel för fastighetsägare. Byggnaderna ska ju på något vis omvandlas till nollutsläppsbyggnader. Sen var nästa steg att få energirenoveringsplaner att hända. Då landade vi i att, i stället för att införa krav på energirenoveringsplaner, föreslå målvärden för energiprestanda. Målvärden som man kan frångå om man har en tidsatt energirenoveringsplan.
Rikard Silverfur säger i en kommentar att han egentligen inte har några invändningar mot att Energirenovera Sverige föreslår det de gör. Men han köper inte argumentet att förslaget ”egentligen inte handlar om MEPS”, då det just är MEPS för bostäder som föreslås av Energimyndigheten.
– Man måste i diskussionen utgå från vad som faktiskt föreslås. Jag vidhåller att Energimyndigheten går utanför sitt uppdrag genom att föreslå MEPS för bostäder. Det är inte Energimyndighetens roll att föreslå tvingande energikrav på byggnader. Det är Boverkets ansvarsområde. Finns inget tolkningsutrymme här, säger Rikard Silverfur.
Enligt Lotta Bångens är det är det tvärtom viktigt att understryka att Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram styrmedelsförslag, som syftar till att Sverige ska klara målet om nollutsläppsbyggnader.
– Jag ser inte hur de har gått utanför sitt uppdrag. Om vi inte föreslår styrmedel som gör att direktivets mål nås riskerar det i stället att bli en underimplementering. Om allt utöver direktivets exakta formulering skulle räknas som överimplementering återstår i princip bara bidrag och informationsinsatser – och det går då i stället emot regeringens uppmaning att styrmedel ska vara samhällsekonomiskt effektiva, säger Lotta Bångens.
Rikard Silverfur håller inte med.
– Det beror förstås på vad man lägger in i begreppet styrmedel. Men när man läser regeringens uppdrag till både Energimyndigheten och Boverket framgår det tydligt hur ansvaret är uppdelat. Energimyndigheten ska analysera styrmedel, finansiering och marknadshinder. Krav på byggnadsverk – inklusive energikrav för befintliga byggnader – tas fram inom bygglagstiftningen och av Boverket, säger Rikard Silverfur.
Därför menar att det blir en märklig tanke att rena energikrav i stället ska utvecklas av Energimyndigheten.
– Den som söker regeringens hållning i frågan om hur EPBD ska genomföras behöver egentligen inte leta särskilt länge. I instruktionen till den myndighet som ansvarar för krav på byggnader framgår att direktivet ska genomföras på miniminivå. Det är en tydlig signal om hur regeringen ser på frågan och som alla myndigheter har att förhålla sig till. Bara för att instruktion om implementering av direktivet på miniminivå vad gäller MEPS för byggnader givits till Boverket, innebär det inte ett frikort för Energimyndigheten att introducera MEPS för bostäder. Någon ordning får det väl ändå vara, säger Rikard Silverfur.
