Rapporten från Energimyndigheten presenterar förslag på nya styrmedel och finansieringslösningar för att främja energirenovering av byggnader i Sverige. Det med bakgrund i EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), som syftar till att nå ett bestånd av nollutsläppsbyggnader senast år 2050. (Rapporten Styrmedel och finansiering för energirenovering, Delredovisning 2 kan laddas ned här.)
Vilka bidrag det i slutändan blir beror på vilken ambitionsnivå och utformning regeringen slutligen väljer. Men de förslag Energimyndigheten nu presenterar är tänkta att omfatta en bredare krets av fastighetsägare.
[ Annons ]
Men kanske är det mest uppseendeväckande hur Energimyndigheten lägger fram ett förslag om att införa minimistandarder för energiprestanda (MEPS-krav) för samtliga byggnader, inklusive bostäder.
MEPS är ingenting som Energimyndigheten har med att göra.
Klåfingrigt, anser Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
[ Annons ]
– MEPS är ingenting som Energimyndigheten har med att göra. Det är Boverket som fattar beslut om detta och de har också varit tydliga med att så inte kommer att ske. Regeringen har också i sina instruktioner varit tydliga med att det inte ska göras någon överimplementering av EU:s kravnivåer. Att Energimyndigheten då ändå framhärdar detta är förvånansvärt.
Det framgår tydligt att Energimyndigheten utgått från organisationen Energirenovera Sveriges modell av hur tvingande krav (MEPS) för bostäder skulle kunna utformas tekniskt i Sverige.
Energimyndigheten skriver uttryckligen att de inte har kunnat ta hänsyn till den redovisning från Boverket som beslutades samtidigt som deras egen rapport. Vid rapportens färdigställande hade Boverket ännu inte presenterat sina slutgiltiga förslag på ambitionsnivåer och gränsvärden
Märkligt resonerat menar Rikard Silverfur.
– Vi har ju suttit med i referensgruppsmöten. De vet ju såklart om detta.
Boverket presenterade sitt förslag för ganska precis en månad sedan. Där klargörs att det inte blir några retroaktiva åtgärdskrav.
Om han uttrycker missnöje över Energimyndighetens försök att ”smyga in” tvingande krav, så är Rikard Silverfur desto mer nöjd med hur förslagen om stöd är utformade. Vilket alltså är det faktiska uppdraget.
Enligt EU-direktivet ska ekonomiska incitament i första hand riktas till sårbara hushåll. Det präglar därför också Energimyndighetens utformning. Men direktivet nämner i det sammanhanget också möjligheten att införa ”tak för hyreshöjningar” som ett villkor för stöd. Där har dock Energimyndigheten valt att inte lämna några förslag om lagstiftade hyrestak eller frysta hyror.
– Det är bra! Det fanns tidigare en diskussion som hade inneburit att man påverkat själva bruksvärdesprincipen. Där har man tagit till sig vad hyresmarknadens parter framfört, och nu backat ifrån detta. Samtidigt ser vi att det på EU-nivå pratas om att ändra statsstödsreglernas gruppundantagsförordning (GBER) vilket skapar osäkerhet kring Energimyndighetens förslag, säger Rikard Silverfur.
Rikard Silverfur ser det som en viktig nyansering att utgångspunkten för behovet av styrmedel för energieffektivisering inte beskrivs som enbart marknadsmisslyckanden, utan hur det i många fall handlar om hindrande regelverk och skatteutformning.
– För att dra korrekta slutsatser om styrmedel är det nödvändigt att skilja på marknadsmisslyckanden – som till exempel informationsasymmetrier och kreditmarknadshinder –, policy- eller regleringsmisslyckanden – som till exempel hyressättning och taxekonstruktioner – samt beteenderelaterade hinder – som till exempel kortsiktighet,
