När den brittiska arkitekten David Chipperfields Nobel Center i Stockholm presenterades i januari 2025 följde en AI-genererad storm på sociala medier. Prestigeprojektet vid Slussen i Stockholm drog till sig reaktioner från allt från professionella arkitekter till hobby-designers som visade upp sina egna, i deras mening bättre, AI-genererade exteriör-bilder av byggnaden. Även en namninsamling titulerad ”Nobel Center vid Slussen måste ritas om – i dialog med Stockholmarna!” har skapats med mål att stoppa det föreslagna Nobel Center.
Många har reagerat på de alternativa, genererade designförslagen som visar på en helt annan arkitektonisk vision än den som presenterades av byggprojektets beställare.
[ Annons ]
Frågan är om AI-genererade bilder kommer att spela en ännu större roll i framtida byggprojekt?
Riksarkitekten Lennart Andersson menar att det finns en risk att dessa bilder tas som sanningen, vilket inte är fallet.
– AI-genererade bilder är just det – bilder. De representerar inte nödvändigtvis den verkliga designen och alla de faktorer som måste beaktas i ett byggprojekt, säger han.
Thomas Sandell, chefsarkitekt på Afry och grundare av Sandell Sandberg, tog sig själv in i debatten kring Nobel Center när han la ut en egen AI-genererad bild av projektet. Han valde dock att radera sitt förslag från sociala medier efter en kort tid.
Han menar att vad vi såg under januari bara är början på en större förändring inom arkitekturen.
– I publika projekt kommer AI att användas för att generera olika varianter på designen och snabbt visa på alternativa lösningar. Det är bara början, och jag tror att vi kommer att få se fler sådana här projekt där AI spelar en central roll, säger han.
Thomas Sandell menar också att AI i fel händer kan användas för att manipulera opinionen. I nuläget finns en rotad tradition av att allmänheten klagar på byggprojekt som förändrar stadsbilden eller påverkar deras närmiljö. Thomas Sandell menar att med AI:s möjligheter att skapa trovärdiga alternativ, kan dessa klagomål bli både fler och mer komplexa.
– Visst, AI gör det möjligt att skapa fantastiska visualiseringar av förslag, men det finns en risk att bilderna används för att sprida missvisande information. Om någon är emot ett byggprojekt, kan de snabbt skapa bilder som visar hur byggnaden skulle påverka utsikten negativt, även om det inte är det verkliga resultatet. Detta kan skapa ett mycket starkare motstånd än om vi bara hade haft skisser, säger han.
Lennart Andersson påpekar att det fortfarande kommer att krävas expertkunskap för att ta fram välgrundade designförslag.
– Vi kommer att behöva använda AI som ett komplement till vår expertis. Det kan vara ett fantastiskt hjälpmedel för att skapa fler alternativ och förbättra våra förslag, men det kommer inte att ersätta de tekniska och praktiska övervägandena som en erfaren arkitekt gör.
Lagar, regler och praxis kommer alltid att vara avgörande
Han påpekar också att bildmaterial inte bör vara en avgörande del i överklagandeprocessen, utan att fokus borde läggas på de faktorer som verkligen påverkar ett projekts genomförbarhet.
– Lagar, regler och praxis kommer alltid att vara avgörande. AI kan inte ersätta de faktiska, juridiska och tekniska aspekterna av ett projekt. Det handlar om att använda AI för att stärka och visualisera våra idéer, men de verkliga besluten kommer alltid att baseras på mer än bara bilder, säger Lennart Andersson.
Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen, ser stora möjligheter med AI för att förbättra medborgardialogerna i byggprocesserna. I många stadsplaneringsprojekt är medborgarnas åsikter avgörande för att forma slutresultatet, men den traditionella processen för att samla in synpunkter kan vara långsam och ineffektiv. Hon menar att AI, om det används på rätt sätt, kan förändra detta.
– Det kan ge oss bättre förutsättningar för att ha en god medborgardialog tidigt i processen. Genom att använda AI för att skapa visualiseringar av hur en plats kan komma att utvecklas, kan vi förankra förslag på ett helt nytt sätt, säger hon.
I stället för att vänta tills detaljplanen är klar och då möta motstånd från allmänheten, likt vad som hände med Nobel Center, kan man redan från början presentera alternativa designförslag och få ett bättre gensvar, menar hon.
– Det handlar inte bara om att skapa vackra bilder med AI, utan om att använda tekniken för att förbättra dialogen och förankringen. Ju tidigare vi kan visa på hur ett projekt kan utvecklas, desto större chans har vi att undvika konflikter och långa överklagandeprocesser, säger Anna Broman.
Thomas Sandell pekar också på hur tekniken gör det möjligt att snabbt testa många olika alternativ vilket inte bara gynnar arkitekterna utan också, likt Anna Bromans mening, ger allmänheten möjlighet att delta i processen.
– När AI kan skapa en visualisering på några sekunder kommer det att påverka hur vi ser på byggprojekt och hur snabbt vi kan fatta beslut. Tänk dig att du kan gå från en idé till en konkret bild på bara några minuter. Detta förändrar verkligen hela diskussionen kring byggnation, säger han och fortsätter:
– Jag ser AI som ett verktyg och vår kunskap kommer efterfrågas alltmer, det är ju vi som experter som har kunskapen att bedöma vad av allt som genereras verkligen är till nytta och vad som bara kan tjäna som bild.
Det skapas en bild att var och en kan vara sin egen arkitekt
Lennart Andersson tror att AI kommer att vara användbart för att skapa olika scenarier och snabbare ge svar på frågor som rör stadsbilden. Han ser också att AI kan utvecklas för att minimera kritik och skapa dialog.
– Jag ser generellt AI som ett bra verktyg för oss arkitekter. Det kan hjälpa oss att snabbt testa och presentera alternativ, vilket gör att vi kan svara på kritik mer effektivt. En farhåga med AI är ju dock att kunskapen om arkitektur kan dräneras och att det skapas en bild att var och en kan vara sin egen arkitekt, det bör vi vara vaksamma på och medvetna om, säger han.
