EU klampar in i bostadspolitiken – vad innebär det för Sverige?
Frågan lämnades till stor del obesvarad på det seminarium Fastighetsägarna anordnat under tisdagen. Seminariets namn – den inledande kursiverade frågan – var inte en slump. När frågan tidigare varit uppe, och även här, är det tydligt att det är just så många upplever att EU tar sig an ett helt nytt politikområde. Kanske särskilt tydligt i ett Sverige som länge gått sin egen väg.
[ Annons ]
Men om det verkligen är början på en maktförskjutning, och i vilken mån stöd, regleringar och byggande faktiskt påverkas återstår att se. En del av svaret finns i EAHP – ännu en EU-förkortning att hålla reda på. I korthet består European Affordeble Housing Plan av flera planerade insatser för fler bostäder till överkomlig kostnad. Vad som fått stor uppmärksamhet i flera medlemsstater – att begränsa korttidsuthyrning – berör inte Sverige i samma omfattning. Men förändrade statsstödsregler för att förebygga hemlöshet och stötta utsatta hushåll kan enligt många bedömare skaka om det svenska systemet rejält.
Om EU tydligt klampar i väg åt det hållet vill säga. Först i slutet av året ska EU:s Affordable Housing Act presenteras. Sen återstår det hur Sverige väljer att implementera det hela.
Seminariet var ändå en bra temperaturmätare. Även om man konstatera att EU ännu inte konkret klampat in, så räcker det med att unionen knackar på för att stärka de konfliktlinjer som redan finns i den svenska bostadsdebatten.
[ Annons ]
Lisa Pelling, från tankesmedjan Arena Idé, är inte politiker. Men hon var tydlig i vilken riktning hon hoppades att en bostadspolitik, turboladdad med EAHP, ska ta om det blir ett maktskifte efter valet. Hon konstaterade att EU redan utövat stor påverkan på det svenska hyressystemet. Allbolagen, som styr kommunala bostadsbolag att verka affärsmässigt, tillkom som en anpassning till EU:s konkurrens- och statsstödsregler. Därför har hon inte något emot om EU på nytt puttar Sverige i en delvis annan riktning.
– EU:s initiativ är spännande, det är ett steg framåt, men det bygger mycket på hur vi väljer att implementera. Därför är det intressant att det var en borgerlig regering som tolkade spelreglerna förra gången, vilket ledde till allbolagen. Nu är det en ny spelplan och vid ett eventuellt regeringsskifte i höst hoppas jag på en mer progressiv tolkning av regler för statsstöd, sa Lisa Pelling.
Som så många gånger tidigare pekade hon ut Wienmodellen, med subventionerade bostäder som en majoritet av invånarna kan efterfråga, som ett föredöme. ” En ny gryning för allmännyttan”, är vad hon hoppas på. En vision där hon inte verkar se några större problem om det privata kapitalet skyr hyresmarknaden.
– Vi måste bort från byggandet som ska ge kortsiktig och snabb avkastning.
EU gör ofta saker mer komplexa med detaljreglering.
Visserligen kanske kapitalet behövs. Men Lisa Pelling har en idé om att allmännytta och andra icke vinstdrivande aktörer som kooperativ hyresrätt – med de subventioner hon hoppas ska komma med EU – ska kunna ge det privata en match.
En riktning David Josefsson, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna, skyr som pesten. Han menar att situationen på bostadsmarknaden inte ska ses som ett marknadsmisslyckande i första hand, utan som ett regleringsmisslyckande.
– EU:s ansats må vara god. Men jag har svårt att se att vi skulle vinna något på att EU ytterligare skulle reglera vår bostadsmarknad. EU gör ofta saker mer komplexa med detaljreglering.
Och i grunden tror han inte alls på subventioner, vare sig det är EU eller ej.
– Att tala om att EU nu kommer med ett erbjudande är lite som när dörrförsäljaren trycker in en fot och påstår att det kostar ingenting, och sen syltar in sig mer och mer. Bostadspolitik är en nationell kompetens, och bör så förbli, sa David Josefsson.
Saker i det stora EU-paketet som David Josefsson gärna öppnar är dock: ansatser till regelförenklingar och kunskapsspridning av industriellt byggande (där Sverige är i framkant och kan göra affärer). Men där rådde det tydligt konsensus på seminariet i alla fall.
– Det behöver inte vara så dyrt att bygga som nu. Det beror på att vi har skapat regelverk som gör det dyrt. Det är där vi behöver förändra i stället för att hamna i diskussioner om olika begrepp, sa David Josefsson.
Ett sådant begrepp det kan bli diskussion kring är att det inom EU tidigare funnits möjligheter till undantag för social housing, så öppnar man nu för en än bredare definition – affordable housing. Det är alltså stöd till betydligt bredare grupper utan krav på behovsprövning. Det kan som exempelvis i London att rikta överkomliga bostäder till personer i bärande yrken som lärare och poliser. Men det skulle också kunna vara bostäder som i relation till en marknadshyra är lite lägre prissatta – med andra ord bruksvärdeshyra.
Nu kommer EU med ett multitool-kit där vi kan välja.
Men bostadsforskaren Linda Lövgren kom med en tydlig uppmaning att inte, som så ofta i den svenska bostadsdebatten,
– Det här är en verktygslåda som EU tillhandahåller. Om vi i Sverige brukar använda hammare för att lösa bostadsproblematik, så har man i Europa skruvmejslar. Nu kommer EU med ett multitool-kit där vi kan välja hur vi bäst löser våra problem.
Anna Granath Hansson, bostadsforskare på Nordregio, fyllde på.
– Jag vill gå ett steg längre. Nu har vi affordable housing, då kan vi strunta i hela debatten om vi ska ha social housing eller inte. Nu har vi möjligheterna att titta på de problem vi behöver lösa och se om några av de idéer som kommer från EU kan hjälpa oss med det, sa Anna Granath Hansson.
Stefan Sagebro, expert på konkurrens och statsstöd hos Svenskt Näringsliv, hade inga direkta åsikter om verktygsval. Men han pekade på hur allt fler småföretag drabbas när kommunala bolag tar sig allt större friheter i konkurrenssituationer.
– Det är viktigt att se till så att undantag från statsstöd inte snedvrider konkurrensen. Och i detta fall ser jag risker för godtycke om regelverket blir alltför löst formulerat så att det mycket blir upp till enskilda kommuner hur man väljer att tillämpa stöd, sa Stefan Sagebro.
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna Sverige fyllde och varnade för ett godtyckligt målgruppstänk där man i princip kan rikta subventioner mot alla på bostadsmarknaden. Utöver dålig resursfördelning menade Martin Lindvall att det kan leda till stort bortfall av nödvändig finansiering i en bostadskris där lösningarna kommer att kosta.
– Det handlar om enorma summor. Då är det viktigt att man kan attraherar privat kapital och inte snedvrider förutsättningarna med godtyckliga statsstöd, sa Martin Lindvall.
Cathrine Holgersson, vd Sveriges Allmännytta, höll med om att det är viktigt att värna den svenska modellen.
– Men de allt hårdare klimatkraven som ställs på fastigheter innebär stora utmaningar för våra medlemsföretag. En stor grupp som bor i det allmännyttiga beståndet är inte beredda betala den hyra som skulle behövas för att bekosta de investeringar som behöver göras. Därför är jag för ett statsstöd som går till alla aktörer på marknaden.
