I elva kommuner är skiljemannabesluten klara. I Gnosjö, Lidköping och Lilla Edet höjs hyrorna med 3,4 procent från 1 januari, i Mullsjö, Nybro, Strömstad, Ulricehamn och Åtvidaberg med 3,5 procent och i Tibro, Vimmerby och Vårgårda med 3,6 procent.
Anders G Johansson, näringspolitisk chef Fastighetsägarna GFR, menar att skiljemännens rekommendationer är en besvikelse.
[ Annons ]
I förlängningen kommer en underfinansierad hyresmarknad inte att locka till sig investerare för att bygga de hyresrätter som behövs
– Det är ytterligare ett år med för låg hyresuppräkning i förhållande till den kostnadsutveckling som fastighetsbolag mött under flera års tid. Det förstärker obalansen i hyresaffären, vilket får allvarliga konsekvenser för fastighetsägarens möjligheter att göra avsättningar för underhåll. I förlängningen kommer en underfinansierad hyresmarknad inte att locka till sig investerare för att bygga de hyresrätter som behövs i tillväxtregionerna.
Stefan Lindborg, förhandlingschef på Hyresgästföreningen i BohusÄlvsborg och Skaraborg, har inte helt oväntat en annan syn när han kommenterar hyresutvecklingen i Tibro och Lidköping. Han menar att det är olyckligt att hyrorna bestäms av skiljeman i stället för genom riktiga hyresförhandlingar.
[ Annons ]
– Det här beslutet kommer förstärka känslan av att man betalar för mer än man får och som pressar hyresgäster som redan har en tuff ekonomi. Men de allra flesta hyresvärdar agerar inte som Fastighetsägarna GFR. Nu drar de riktiga hyresförhandlingarna i gång i resten av landet och där förväntar vi oss rimliga och seriösa förhandlingar som tar hänsyn till hyresgästernas verklighet, säger Stefan Lindborg.
Dessa utslag ska egentligen inte inverka på andra skiljemannabeslut på nationell nivå. Formellt behöver man alltså invänta ytterligare rekommendationer från skiljemän innan det går att dra några slutsatser om var hyrorna generellt landar för nästa år.
Dock är det svårt att undgå att konstatera hur nivåerna tidigare år följt varandra i ett ganska smalt spann när de första beskeden skiljemannabesluten meddelats.
– Så ska det inte vara. Vi för lokala förhandlingar utifrån uppfattningar hur utvecklingen varit på orten, och vi förväntar oss att skiljemannen prövar var och en för sig, säger Anders G Johansson.
Men en titt i backspegeln ger vid handen att dessa prövningar har en tendens att bli ganska så lika.
– Hur skiljemannen slutligen resonerar, och vad denne egentligen lutar sig emot i sitt beslut, är inget omvärlden någonsin får se eftersom det inte finns något krav att besluten ska motiveras.
Det skulle ha blivit betydliget mer transparent och begripligt om rekommendationerna följdes av en motivation
Så inte heller i utfallen för de nu aktuella elva kommunerna.
– Det är en brist i lagen att besluten inte motiveras. Det gör att man inte kan bedöma rimligheten i rekommendationen, säger Anders G Johansson.
Om andra skiljemän framöver helt enkelt bara följer tidigare beslut går därför inte att veta.
– Det skulle ha blivit betydligt mer transparant och begripligt om rekommendationen följdes av en motivation. Då hade var och en kunnat förhålla sig till de ståndpunkter man valt att luta sig emot i sina yrkanden, säger Anders G Johansson.
Varför har då de första skiljemannabesluten landat på 3,4 till 3,6 procent. Har man möjligen utgått från tidigare års rekommendationer och rent matematiskt hyfsat till dem utifrån besked om en något bättre ekonomi?
Anders G Johansson avböjer med ett skratt att spekulera kring ”matematisk magkänsla”.
– Att du ens gör en sådan rent hypotetisk beräkning exemplifierar varför vi borde få klara besked kring hur skiljemännen faktiskt har resonerat.
