I oktober 2024 fick Boverket i uppdrag av regeringen att lämna förslag till författningsändringar i plan- och bygglagstiftningen för att ändra de tekniska egenskapskraven och utformningskraven som ställs på byggnader vid ändring, ombyggnad och omvandling.
Detta för att kraftigt minska kravnivån och därigenom sänka kostnaderna samt för att möjliggöra ett betydligt bättre nyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet.
Boverkets rapport ”Lättnader i kraven på byggnader vid ändring och ombyggnad” föreslår bland annat att en slopning av kravet på hiss vid ändring i bostadshus med färre än fyra våningar. Tidigare gällde undantag endast för byggnader med färre än tre våningar. Motsvarande undantag gäller vid inredning av vindar och suterrängvåningar, som därmed ska jämställas med en våning.
På så vis kan man sänka kostnader och öka möjligheten att skapa bostäder i befintliga byggnader, till exempel vid omvandling av lokaler eller vindar till bostäder. Befintliga hissar får dock inte tas bort.
Förslagen innebär också lättnader i kravnivån gällande tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga; tillgänglighet och användbarhet får nu samma status som övriga tekniska krav.
Det ska skapa större flexibilitet vid ändring, minska oproportionerliga krav och underlätta ombyggnadsprojekt som annars inte skulle genomföras.
En av de mest framträdande nyheterna i rapporten är att resurshushållning – alltså ett mer effektivt användande av material och byggnadsdelar – införs som ett uttryckligt skäl för att anpassa kravnivån vid ändring eller flyttning av byggnader.
Syftet med denna ändring är att ge byggherrar och byggnadsnämnder rättsligt stöd för att kunna bevara och återanvända byggnadsdelar, utan att behöva uppfylla alla krav som gäller för nybyggnad – när detta skulle medföra orimliga kostnader eller slöseri med resurser.
Detta öppnar för bevarande av befintliga material i stället för rivning, minskade kostnader och klimatpåverkan, samt ett stöd för cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn.
I slutrapporten för uppdraget redovisas Boverkets slutsatser, författningsförslag och beskrivning av konsekvenser. Rapporten innehåller också beskrivningar av idag gällande regler och hur anpassningsutrymmet har bedömts i tidigare utredningar och rapporter.
Fakta: de fyra viktigaste förslagen
1. Tydligare reglering för ändring och ombyggnad i PBL
Förslag:
Inför särskilda paragrafer i Plan- och bygglagen (PBL) som tydliggör kravnivåer vid ändring, ombyggnad och flyttning av byggnader.
Motiv:
Minska rättsosäkerhet.
Förhindra att projekt avbryts på grund av felaktiga tolkningar.
Möjliggöra proportionerliga krav baserat på åtgärdens omfattning.
2. Lättnader i hisskrav för låga bostadshus
Förslag:
Byggnader med färre än fyra våningar behöver inte förses med hiss vid ändring eller flyttning.
Motiv:
Sänka byggkostnader vid inredning av exempelvis vindar eller suterrängvåningar.
Fler bostäder kan skapas i befintligt bestånd.
Förbättra genomförbarheten i konverteringsprojekt.
3. Resurshushållning som anpassningsgrund
Förslag:
Inför resurshushållning som ett uttryckligt skäl för att anpassa tekniska krav vid ändring.
Motiv:
Stimulera återbruk och cirkulärt byggande.
Minska avfall, klimatpåverkan och onödiga rivningar.
Ekonomiskt och ekologiskt hållbart nyttjande av befintliga byggnader.
4. Slopad förstärkt ställning för tillgänglighetskrav
Förslag:
Avskaffa specialregleringen som gav krav på tillgänglighet och användbarhet en förstärkt rättslig ställning vid ändring.
Motiv:
Skapa balans mellan tillgänglighetskrav och andra byggtekniska krav.
Göra det lättare att genomföra ändringar utan orimliga merkostnader.
Grundkravet på tillgänglighet kvarstår oförändrat.


