När man spolar i handfatet, duschen eller toaletten innebär det att uppvärmt vatten, och därmed outnyttjad energi, försvinner ut i avloppet. I dagsläget är det svårt att göra nåt åt det förhållandet, eftersom vattensystemen i de flesta av våra bostadshus är konstruerade på det viset.
Nu har forskare på HSB Living Lab i Göteborg, som är lika delar boende och labb, undersökt energiförlusten i avloppsflöden, med fokus på storskalig energiåtervinning i VVS-system.
[ Annons ]
För att utforska potentialen att återanvända vatten, och därmed den energi som vattnet bär på, genomförde Jesper Knutsson och Jörgen Wallin, forskare på Chalmers respektive KTH, ett forskningsprojekt på HSB Living Lab.
Syftet var att utveckla en detaljerad beskrivning av avlopps- och energiflöden, samt hur avloppsvattnets temperatur- och flödesprofil ser ut i förhållande till användningen. Genom att analysera data är det möjligt att utvärdera potentialen för energiutvinning för olika förbrukare och hur dessa varierar över tid.
Resultatet är ingen renodlad labbprodukt, berättar Jesper Knutsson.
– Även om det är ett labb så är det ju också en boendemiljö med studenter som lever och bor där. Och dom använder vatten ungefär som gemene man, så på det stora hela så skiljer det sig inte väldigt mycket. Sen är varmvattnets temperatur ganska likartad överallt, då det styrs av Boverkets föreskrifter om hur varmt vattnet ska vara. Så man kan enkelt överföra resultaten till vilket boende eller vilken fastighet som helst.
Resultaten har forskarna fått fram genom att använda data från totalt 140 000 mätpunkter, fördelade på alla vattenbrukspunkter i huset. Det vill säga de boendes handfat, duschar, disk- och tvättmaskiner samt avlopp. Vanligtvis har man bara två mätpunkter för vattenförbrukning – in- och utflöde.
Det betydde att duon kunde mäta förbrukningen på individuella tappställen och fick väldigt bra mätmöjligheter och stor inblick i hur man använder vatten i byggnaden.
– Energimängden är ju en funktion av volymen och temperaturen på vattnet. Så vi har mätt volymen vatten och hur mycket som är förbrukat på olika ställen vid olika tidpunkter. I kombination med att vi vet temperaturen på vattnet så kan man räkna ut energiflöden, både hur mycket energi som leds fram och den resulterande temperaturen på spillvatten, säger Jesper Knutsson.
Enligt studien försvann 30 megawattimmar ut med det i genomsnitt 27-gradiga avloppsvattnet. Det visar att ett flerbostadshus som tar vara på värmen i avloppsvattnet skulle kunna minska sin energiförbrukning med ungefär 836 kilowattimmar per lägenhet. Enligt forskarnas beräkningar, som baserades på energikrisen och priserna som gällde då, skulle det motsvara över 3 000 kronor per lägenhet och år.
– Vi gav det här extrema kostnaden som ett scenario, men vi har även med ett normalscenario i beräkningen. Men de här energimängderna i spillvattnet har vi räknat fram som möjlig besparing, för att visa på potentialen som finns. Sen är det en annan sak att verkligen ta till vara på energin. Det finns olika lösningar som kan variera från ett par tiotal procent, till vissa lösningar som är väldigt effektiva, kanske på 90 procent. Så det är viktigt att ta med att beroende på vilken typ av teknik man använder så kan effektiviteten eller mängden energi som man tar till vara på variera.
Jesper Knutsson menar att det framför allt är i nybyggen som man ska projektera in ett platseffektivt sätt för värmeväxlaren redan när man ritar upp fastigheten.
– Bäst kostnadseffektivitet tror jag att man får i en ny fastighet om man planerar för det redan från början. Om man har en befintlig fastighet och vill få in det i efterhand så kan det krävas lite extra eftertanke och pusslande för att få till en bra lösning.
Hur omständligt är det att installera en växlare i sin fastighet?
– Installationsteknik är inte min paradgren, men gör man en värmeväxling på utgående spillvatten behöver det inte vara så stora ingrepp egentligen. Man måste förstås ha ett installationsutrymme för att få plats nånstans i fastigheten. Annars är det bara att koppla på en värmeväxel, det är ju fullt görbart och det görs redan här och där.
Finns det inte en risk att det inte lönar sig att installera en värmeväxlare?
– Alla fastigheter är mer eller mindre unika, så man får titta på vilka behov man har och om man får avsättning på den här energin. Min rekommendation till fastighetsägare är att man anlitar en konsult eller energiexpert för en energikartläggning av den egna fastigheten eller beståndet.
– Sen kan det också bero på vad man har för drivkraft bakom. Det kan ju vara att man behöver få till en bättre energiklassning på fastigheten. Då kan det finnas en stark motivation att göra det, även om man måste kompromissa med något annat.
