Så blir bostadspolitiken efter valet

Man vinner inte val på bostadspolitik, men problemen har inte försvunnit efter den 9 september. Då landar det, med största sannolikhet, hos en minoritetsregering. Vi har kartlagt frågorna och analyserat områden där partierna kan komma överens.

Annons:

Annons:

Annons:


Bostadspolitik var ingen större valfråga inför valet 2014. Sannolikt blir det inte heller en valfråga i detta val. Det kan tyckas märkligt när bostadsbristen aldrig varit större och det framtida byggandet står skrivet i stjärnorna. Det mesta tyder på att Boverket får skruva ner sin prognos ännu ett snäpp, nu är noteringen 60000 påbörjade bostäder i år och nästa år.

Men bostadspolitik är, om man ser det krasst, inget som det går att vinna val på, däremot lätt att förlora röster på. Eller som näringsminister Mikael Damberg förklarade på en konferens nyligen: ”Vi har förlorat två val på att driva frågan om fastighetsskatt och tänker inte göra det igen”. Regeringens sista budget innan valet innehöll inte heller några större satsningar på bostads­området. Förstärkning av rättsväsende och sjukvård är de viktiga frågorna på valagendan.

Man förstår även våndan hos allianspartierna för att lyfta frågan om sänkta ränteavdrag i ett läge där stora delar av deras väljargrupper i storstäderna har tagit på sig stora lån. Ett lån på tre miljoner kronor blir runt 6 000 kronor dyrare per år om ränteavdraget minskar till 20 procent. Den kalkylen ger ingen skön känsla i magen på väg till valbåset.

Dessutom är till skillnad från sjukvård, skola och brist på integration, bostäder faktiskt något som de flesta svenskar är rätt nöjda med.

– Fråga gemene man på gatan och sannolikt har den personen en bostad och trivs bra i den. Bostadsbristen drabbar framför allt svagare grupper samtidigt som partierna valstrategiskt fokuserar på nyckelväljarna i medelklassen, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef för Fastighetsägarna Sverige. Han har ett förflutet som tjänsteman hos Moderaterna.

Men oavsett om det blir en valfråga eller inte så kommer problemen inte att försvinna efter den 9 september. Mats Green, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna uttryckte på ett seminarium i riksdagshuset den fromma förhoppningen: ”Man kanske kan övervintra bostadskrisen utan några reformer”. Ett sorts önsketänkande som visar hur jobbig och komplex frågan är för politiken.

Vad händer dåi höst när Sverige förhoppningsvis har en regering på plats? Konstellationerna i en regeringsbildning är i år extra osäkra på grund av att tre riksdagspartier ligger och svajar på eller under fyraprocentspärren. Risken finns förstås att det blir ännu en parlamentarisk kris och en minoritetsregering.

– Får vi en svag regering en gång till tror jag inte de tar tag i de stora strukturreformerna som skattepolitiken eller hyressättningen. Det enda hoppet är i så fall att Socialdemo­kraterna och Moderaterna kommer ur detta val med bra röstresultat. Då är chansen större att man kan komma fram till någon uppgörelse om bostadspolitiken, och det utan att vara så beroende av för många andra partners, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. Han följer debatten noga på bostadspolitik.se och kan det politiska spelet efter många år inom socialdemokratin.

I den enkät och analys som vi på Fastighetstidningen tagit fram och i samtal med olika bedömare så blir bilden ändå den att partierna inte står så långt ifrån varandra i många frågor, även om det kan låta så i den politiska retoriken. När det till exempel gäller förändringar av ränteavdragen är C, KD, L, S, V och SD med på tåget och där är bara M motsträviga.

Mest överens är partierna om att det går att fortsätta skruva på plan- och byggfrågor, möjligen med undantag av strandskyddet där partierna till vänster sätter upp stoppskylten. Även smärre förändringar av bostadsbidragen och bostadstilläggen går det säkert att komma överens om tämligen smidigt. Men så är även dessa frågor lågt hängande och tämligen okontroversiella frukter i den bostadspolitiska trädgården.

Knepigare är det med fortsatta subventioner till bostadsbyggande och förändringar av hyressystemet. Allianspartierna kommer inte att godta fortsatta investeringsbidrag.

– Subventioner av byggande kommer det att bli bråk om, det är ideologi och prestige i den frågan. Nu finns en majoritet emot eftersom SD även motsätter sig bidragen, säger Stefan Attefall, före detta bostadsminister, numera rådgivare och konsult, bland annat till Veidekke.

Han har själv inga större förhoppningar om att de stora knutarna kommer att lösas ens efter valet.

– Det råder en genuin villrådighet om vad man ska göra och vilken väg som är den rätta att gå. Varken regeringen eller alliansen har en genomtänkt bostadspolitik. Jag är själv besviken på att alliansen inte tagit chansen att ta fram en egen plattform, säger Stefan Attefall.

I det troliga scenariot med minoritetsregering blir det kompromissernas marknad. Här kan man förvänta sig att partierna tvingas att ge och ta i sina kärnfrågor. Vad kommer M kräva för att börja skruva ner på ränteavdragen? Vilka eftergifter kan S göra för att lägga ner tankarna på ytterligare subventioner och så vidare.

– Den perfekta kohandeln är att koppla ihop hyresfrågor med fastighetsbeskattning, där båda parter får göra sina bondeoffer. Reformer i bruksvärdet på ena sidan och någon sorts fastighetsskatt på den andra, säger Lennart Weiss.

Martin lindvall utgår från att den tidigare förhatliga fastighetskatten åter kommer upp på bordet.

– Eventuellt vill någon även titta på beskattningen av bostadsrättsinnehavare. Det tangerar diskussionen om skattemässig neutralitet mellan upplåtelseformer och är samtidigt en finansieringsmöjlighet för andra reformer som kan upplevas frestande.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, numera pensionär, debattör och författare, tror även han att breda uppgörelser är enda möjligheten men varnar för att djävulen sitter i detaljerna.

– Ska man göra någon sorts justering i hyreslagstiftningen även om den bara är liten, eller av fastighetskatten även om den är marginell, eller sätta mer press på kommunerna som kan upplevas som en begränsning av det kommunala självstyret – allt detta vill inget block genomföra ensamt även om alla är ense om att det måste göras, säger Hans Lind.

Får man inte till blocköverskridande överenskommelser är förstås frågan hur SD kan tänkas agera. Partiet har hitintills inte profilerat sig i bostadspolitiken.  I den enkät vi skickat ut talar man om stöd till kulturell planering så att bostadsområden utformas i traditionell byggnadsstil på ett hemtrevligt, barnvänligt och tryggt sätt. Även avskaffandet av anvisningslagen och EBO-lagen värderas högt.

För SD handlar bostadsfrågorna i mångt och mycket om miljonprogram och utanförskapsområden, sådant som går att knyta till partiets profilfrågor. SD är ett av partierna som utmanar höger/vänsterskalan men inom bostadspolitiken upplever jag dem som något mer vänster än höger. De talar sällan om strukturella reform­åtgärder för att förbättra bostadsmarknaden, säger Martin Lindvall.

Så är du optimist eller pessimist?

–Jag är kortsiktigt pessimist, det blir värre innan det blir bättre. Hur fort det går avgörs av vad man kan komma överens om, men också av om regeringen drar åt samma håll. Det går inte att olika statsråd och partier driver egna agendor och att stats­ministern och statsrådsberedningen står utanför reformarbetet.

Behärskat optimistisk är vad Lennart Weiss vågar drista sig till.

– Vi har sett mycket av symbolpolitik den senaste tiden där man låtsas att göra något men inget gör. I bostadspolitiken fungerar det inte, här måste tas stora strukturella grepp. I finansieringsfrågor, och åtgärder riktade till de svaga grupperna och få en hyres- och ägarmarknad som fungerar. Kanske måste det till ett läge där medelklassen och inte bara de svagaste drabbas – då lär det bli opinionsstorm.

Så gjorde vi enkäten

Vi skickade i april ut en enkät till samtliga riksdagspartier för att få en bild av de viktigaste frågorna i bostadspolitiken och på vilka områden det finns utrymme att komma överens efter valet. De har även fått välja ut vilka de anser vara de högst prioriterade frågorna – gulmarkerade.
I vår sammanställning har vi redigerat ut delar av svaren. De fullständiga enkätsvaren kan du läsa på fastighetstidningen.se

Här frågorna som man är mest och minst överens om
Kompromisser kommer att krävas för att träffa bostadspolitiska överenskommelser efter valet, men i vilka frågor står partierna långt ifrån eller nära varandra? Här Fastighetstidningens analys för att ge en bild av det som politiken har lättast att komma överens om.

 

 

Minskat ränteavdrag för lån
Alla partier är besvärande medvetna om att det blir dyrt för statskassan att upprätthålla 30 procents avdrag för räntor. Moderaterna blir stötestenen om sänkta ränteavdrag ska diskuteras. Övriga partier får det lättare att hitta kompromisser om det samtidigt blir förändringar i reavinstbeskattningen som ökar rörligheten, och att pengar går till höjda bostadsbidrag. Finansminister Magdalena Andersson har deklarerat att ränteavdrag och sänkt flyttskatt är ”ett sätt att ta pengar från nybildade barnfamiljer och ge dem till etablerade medel-ålders par.” Kombinerat med en fastighetsskatt riktad mot de som har de dyraste villorna och bostadsrätterna kan reformen bli mer lättsmält.
Läs mer om vad varje parti tycker om denna fråga

Mjuka upp amorteringskrav eller andra kreditrestriktioner
Nyproduktionen av bostadsrätter har dippat rejält men förutom KD, L, och SD anser partierna inte att uppmjukningar av kreditrestriktioner är en prioriterad fråga. S ser inget skäl att göra något och har hittills överlåtit frågan till FI. Men blir det fortsatt inbromsning, stiltje på bostadsmarknaden och unga familjer som står utan bostad kan opinionstrycket tvinga fram uppmjukningar.
Läs mer om vad varje parti tycker om denna fråga

Höjda bostadsbidrag och bostadstillägg
Bidragen till de svaga grupperna har höjts något under den senaste mandatperioden och rimligen kommer det oavsett regering även ske förändringar efter valet. För Socialdemokraterna är det inte huvudinstrumentet till en social bostadspolitik, man anser att det finns inlåsningseffekter och att det inte ger fastighetsägare incitamenten att bygga till låg hyra. Allianspartierna, som annars ogillar bidrag, talar här gärna om pengar till de som behöver och inte till branschen.
Läs mer om vad varje parti tycker om denna fråga

Subventioner till Bostadsbyggande
Subventioner är tillsammans med hyressättningen den tydligaste konfliktfrågan där blocken står långt från varandra. Bygga billigare och fler hyresrätter med bidrag är de rödgrönas viktigaste fråga. Bostadsminister Peter Eriksson anser att ”det vore en katastrof att ta bort det här stödet nu när det ännu mer än tidigare kommer behövas”. Bevisligen en hård knut som måste lösas om det överhuvudtaget ska bli blocköverskridande samtal.
Läs mer om vad varje parti tycker om denna fråga

Fler bostäder som fördelas efter sociala behov
Ingen politiker vill ta begreppet social housing i sin mun men alliansen (förutom M) kan tänka sig att fler bostäder i nyproduktion viks till svaga grupper. M och S står här nära varandra i synen på att ökat bostadsbyggande är lösningen även för denna grupp, men vägen dit är de oeniga om. S betonar att bostadsförsörjningen är ett kommunalt ansvar. Sannolikt kommer man överens om att riktade bidrag till behövande och inte särskilda boenden är vägen att gå, sedan får kommunerna göra egna överväganden.
Läs mer om vad varje parti tycker om denna fråga

Fler förändringar i plan- och bygglagen
Ingen politiker vill ta begreppet social housing i sin mun men alliansen (förutom M) kan tänka sig att fler bostäder i nyproduktion viks till svaga grupper. M och S står här nära varandra i synen på att ökat bostadsbyggande är lösningen även för denna grupp, men vägen dit är de oeniga om. S betonar att bostadsförsörjningen är ett kommunalt ansvar. Sannolikt kommer man överens om att riktade bidrag till behövande och inte särskilda boenden är vägen att gå, sedan får kommunerna göra egna överväganden.
Läs mer om vad varje parti tycker om denna fråga

Friare hyresättning
För L, C och KD står friare hyressättning högt på agendan men M och framför allt S anser inte att det är en prioriterad fråga.Det är inte troligt att S kommer att ge upp partssystemet, men kanske godta förändringar i bruksvärdes-och förhandlingssystem om de kan göras utan att Hyresgästföreningen protesterar allt för mycket. Fri hyressättning vid nyproduktion kan vara ett bondeoffer som S och MP kan göra om det paketeras på rätt sätt. V och SD kommer motsätta sig att hyrorna i det befintliga beståndet ökar.
Läs mer om vad varje parti tycker om denna fråga

 

Caroline Szyber:
Om jag blir Bostadsminister

Med tanke på att KD för närvarande har opinionssiffror runt 3 procent kan man tycka det är riskfyllt att utnämna en kristdemokrat till nästa bostadsminister. Men blir det skifte vid makten och KD sitter kvar är det sannolikt att bostadsministerposten ånyo hamnar hos KD efter först Mats Odell och sedan Stefan Attefall. Varken C eller L har heller profilerats sig i den frågan på samma sätt som Caroline Szyber.

Kan du tänka dig att bli ny bostadsminister?

– Ja, absolut, men jag tar ställning först om jag får frågan. Nu är det viktiga att det går så bra som möjligt för KD och övriga alliansen. Sedan skulle jag gärna se att bostadsfrågan hamnar på finansdepartementet eftersom det är stora förändringar i skattepolitiken som krävs. Ska man se bostäder som en del av välfärden behöver man prioritera mer och staten ta ett större ansvar.

Vad är det första du skulle göra som bostadsminister?
– Efter att det finns en budget skulle jag bjuda in alla till blocköverskridande samtal. Det finns alldeles för stora frågor som det måste finnas enighet och långsiktighet i. Är det en bra förhandling går alla därifrån lite som förlorare och lite som vinnare.

Partierna står långt ifrån och nära varandra i olika frågor. Kan det bli så att man endast tar de lätta först?
– Lärdomen från tidigare perioder är att vill du göra stora reformer gör det så tidigt som möjligt. Sedan tror jag perspektivet är annorlunda om du fråga politikerna efter valet. Då ser man att det krävs långsiktiga beslut för fyra år framåt.

Och vad är högst på din prioritering?
– Ökad rörlighet och då rör det sig om flera olika åtgärder.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSparaSparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSparaSparaSpara

SparaSparaSparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara