”Nu är det läge att bygga billigt”

Bostadsministerns budskap är tydligt. Inbromsningen på bostadsmarknaden är ett bra tillfälle för bolagen att rikta blickarna mot billigare bostäder.
– Med tiden går det att hitta lönsamhet även för den typen av lägenheter, säger Peter Eriksson.

Annons:

Annons:

Annons:


Det var med kort varsel som Peter Eriksson kastades in som bostadsminister när den förre ministern Mehmet Kaplan blev omöjlig att ha kvar i Stefan Löfvens regering. Det har nu gått ett och ett halvt år. Peter Eriksson har hunnit bli varm i kläderna, och säger att han trivs i rollen som bostadsminister. När Fastighetstidningen är på besök i det pampiga ministerrummet i det lika pampiga Centralposthuset på Mäster Samuelsgatan kan man skönja en viss belåtenhet hos ministern denna tidiga tisdagsmorgon.

– Jag tycker det har hänt förvånansvärt mycket under tiden jag suttit måste jag säga. Jag är nöjd med att vi kommit igång med många frågor och att programmet rullar. Det var även några surdegar som satt fast tidigare kring budgetfrågor, till exempel investeringsstödet som inte hade kommit igång trots att det annonserades redan året innan. Jag fick fart på de sakerna, säger han.

Han är även nöjd med att ha fått kommunerna att förstå allvaret och vikten av att Sverige bygger mycket. Men om det är hans egen förtjänst eller marknaden som drivit utvecklingen är inte helt enkelt att svara på, menar Peter Eriksson.

– De extremt låga räntorna driver naturligtvis mycket. Men Moderaterna ser det här väldigt snävt. De tror att det går att sköta bostadsmarknaden som vilken annan marknad som helst, och att det bara handlar om regelförändringar, men så är det inte, säger han och fortsätter:

– Bostadsbyggande är en politiserad marknad där varenda hus som byggs måste tas fram i ett beslut i kommunfullmäktige. Du måste alltså kunna engagera kommunernas tjänstemän och politiker för att något ska hända. Och det tycker jag att vi har lyckats med.

Peter Eriksson berättar att han åkt runt och träffat snart alla de allmännyttiga bolagen och mängder med kommunfolk.

– Det handlar mycket om attityd. Jag har överallt betonat att inriktningen nu är att vi måste bygga och att vi samtidigt haft bra argument för det. Om regeringen pekar tydligt så påverkar det kommunerna, säger bostadsministern som alltid tar tillfälle i akt att betona att ansvaret för att bostäder blir av ligger hos kommunerna, inte hos staten.

Han pekar också på att regeringen tagit fram kommunbonusen där staten har betalat ut 1,8 miljarder årligen till kommunerna. Det har enligt Peter Eriksson inneburit att vi har gått från en situation där de flesta kommuner inte ens har haft en bostadsförsörjningsplan, trots att det är lag på det, till att de flesta nu har en.

– Man har inventerat och tagit fram detaljplaner och producerar därefter och en del kommuner har använt pengarna till att anställa personal i exploateringsnämnder, byggnadsnämnder och liknande.

Foto: Johan Bergmark.

Och visst har det byggts under hans ministertid, prognosen är 76 000 bostäder påbörjade under 2017. Nästa år något färre enligt Boverket, och om det darrar till i marknaden kanske vi snabbt är nere på nivåer runt 40 000–50 000 nya bostäder per år. Det är framförallt bostadsrättsmarknaden som bromsar in, men även lägre efterfrågan på nya hyresrätter signaleras. Allt sådant gör en bostadsminister med målet att minska bostadsbristen nervös.

– Ja, det är en problematik men det är också ett bevis för att de bostäder som byggts och som vi fortfarande bygger är för människor med tjocka plånböcker eller till de som har varit med på bostadsmarknaden länge.

Det är också skälet till att jag propagerar för investeringsstöden. Det behövs för att vi ska kunna bygga bostäder åt alla i Sverige, säger Peter Eriksson med emfas.

Och här menar han att kommunerna måste ta ansvaret och se till att det finns bostäder med lägre hyror.

– Nog går det att bygga bostäder till rimliga kostnader, till exempel med Sabos och skl:s upphandlingar och med investeringsstödet. I Tyresö har man kunnat erbjuda en nybyggd trerumslägenhet för 8 000 kronor i månaden. Med den nivån ska de flesta kunna flytta in.

Men kommunerna vill väl sälja sin mark till högst-bjudande och bygga för inkomststarka grupper. Varför bygga för de som har låga inkomster och inte tillför skattepengar till kommunen?

– Den affärsidén fungerar så länge den marknaden inte är mättad, och nu börjar den faktiskt bli det. Om alla bygg- och bostadsbolag springer på den bollen kommer det att sluta med att ingen tjänar pengar. Om man i stället tittar på behovet, bra och billiga bostäder, så kommer man att tjäna pengar även i det segmentet. Jag är säker på att det med tiden går att hitta lönsamhet även för den typen av lägenheter, även om det initialt inte är lika lönsamt som att bygga exklusivt.

Nu när marknaden bromsar in finns väl ett utmärkt tillfälle att börja tänka mer långsiktigt.

– Och, tillägger Peter Eriksson, nu när marknaden bromsar in finns väl ett utmärkt tillfälle att börja tänka mer långsiktigt.

Men gör inte kommunerna fel om de inte tar ut högsta möjliga pris för marken?

– Nej, det tycker jag inte att man kan säga. Det är ett förhållningssätt som inte stämmer överens med verkligheten. Det står inte i kommunallagen att det ska vara marknadspris på mark. Kommunerna har ibland varit för giriga.

Som exempel nämner Peter Eriksson Stockholms kommun.

– Jag har talat med bostadsbolaget BoKlok som gärna bygger billiga bostäder. De säger att de inte kan fortsätta producera i Stockholm eftersom det är för dyra markpriser. Deras filosofi är att en sjuksköterska med barn ska kunna ha råd att köpa deras bostäder, men det går ju inte när det är priser på 30 000 – 40 000 kronor per kvadratmeter.

Finns inte risken att bostadsbolagen helt enkelt slutar att bygga, i stället för att bygga billigare?

– Jo, det finns naturligtvis en sådan risk. Det är därför jag har pratat om att man måste börja titta långsiktigt. Det kanske inte längre går att få de här stora vinsterna som man hade tänkt sig. Dags att tänka nytt.

Peter Eriksson återkommer ofta till att ingen ska behöva gå bostadslös i Sverige och att kommunerna har bostadsförsörjningsansvaret. Och, något överraskande, visar det sig att han inte är helt främmande till att staten går in om kommunerna inte klarar att leverera.

Tar inte kommunerna ansvaret kan man tänka sig att vi blir tvungna gå över från den svenska generella bostadspolitiken till en social housing-modell i stället.

– Det kan hända att man behöver gå in ytterligare för att upprätthålla byggandet, men jag vill inte ta steget till att staten tar över själva byggandet. Det har inte varit så lyckat när staten gått in i andra områden och detaljstyrt. Men om kommunerna inte tar det ansvaret så kan man tänka sig att vi blir tvungna gå över från den svenska modellen med en generell bostadspolitik till en social housing-modell i stället, säger Peter Eriksson med tydlig adress till kommunerna som inte bereder väg för nya detaljplaner.

Fast social housing, ett begrepp som få ansvariga gärna tar i sin mun, påpekar han finns i princip redan till stor del.

– Vi har, om jag inte har fel, 27 000 bostäder som anvisas i kommunerna. Det är väl en slags social housing som vi inte riktigt vill låtsas om. Men vi har inte tagit steget där vi bygger bostäder till grupper som har en inkomst under en viss nivå. Sedan har vi även väldigt riktade insatser, som bostadsbidraget.

Fast höjda bostadsbidrag menar Peter Eriksson är inte lösningen för att de med svag ekonomi ska komma in på marknaden.

– Det måste höjas väldigt mycket i så fall. Allmännyttan i Stockholm bygger bostäder med en hyra på 12 000 – 15 000 kronor i månaden, ska du ge bostadsbidrag till vanligt folk kommer det att kosta skjortan. Jag har uppfattningen att det system vi har nu, där vi försöker få fram bostäder till lägre kostnader och trycker ned kostnadsnivån är en bättre strategi. Att bara höja bostadsbidraget gör inget för att hålla ned kostnaderna.

Peter Eriksson känner sig bekväm i rollen som bostadsminister och kan tänka sig att sitta kvar en mandatperiod till om han blir tillfrågad. Foto: Johan Bergmark.

När intervjun görs är det fortfarande oklart om regeringen tänker godta Finansinspektionens krav på nya amorteringskrav. Det är känt att Peter Eriksson varit skeptisk, inte minst för att skärpta krav skulle göra det svårare för unga är att komma in på bostadsmarknaden. Han har dock andra idéer som skulle kunna hjälpa ungdomarna till en egen bostad.

– Sparande till en egen bostad är det jag tycker ligger närmast till hands. Och det tycker att vi borde utreda ordentligt. Men det är ingen kortsiktig lösning. Det handlar om 10 – 20 år innan en sådan modell får full effekt. Det ska man ha klart för sig.

Intervjutiden är slut och fotografering tar vid. Peter Eriksson rättar till kavajen som inte riktigt vill matcha de slitna jeansen. Det rufsiga håret får vara i fred. Han ser lite förundrad ut när fotografen placerar honom vid ett stort mötesbord i mörkt trä där porträtt av tidigare ministrar pryder väggarna. Peter Eriksson är definitiv bekväm i maktens korridorer som han befunnit sig i till och från sedan början av 1990-talet, men han vill inte framstå som en makthavare. Antagligen åker kavajen av när vi lämnar.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Annons: