Här är det roligast i Sverige

Vill man ha det riktigt kul är det Åre man ska satsa på, tätt följt av Borgholm och Stockholm. Det är resultatet när Fastighetsägarna GFR rankar Sveriges samtliga kommuner i ett kul-index.

Annons:

Annons:

Annons:


I Åre finns sju gånger fler restauranger, fyra gånger fler serveringstillstånd och två gånger fler nöjesföretag per invånare än i landet som helhet. Detta konstateras i Fastighetsägarna GFR:s nöjesindex där landets alla kommuner rankas utifrån tre variabler: antalet restauranger, antalet serveringstillstånd och antalet nöjesföretag per 10 000 invånare.

Fakta: Så här gjordes rankingen

Kommunerna får poäng baserat på hur man förhåller sig till genomsnittet i Sverige. Data för restauranger och underhållningsföretag kommer från Bisnis Analys, antalet serveringstillstånd kommer från Folkhälsoinstitutet. I rapporten presenteras därför ytterligare en ranking där städerna delas upp utifrån SCB:s kommunindelning. Då går det att jämföra städer med liknande förutsättningar.

Läs hela rapporten här.

Utifrån rankingens krassa siffror är det minst kul att bo i Essunga, som kvalar in på sista plats. Fast sanningen är väl att de 5 590 invånarna (SCB 2015) i den västgötska kommunen säkert finner andra nöjen i livet. Det betonas också att rapporten inte ska ses som den slutgiltiga domen över specifika kommuners nöjesliv.

Syftet är just att visa att det inte bara handlar om att ha kul. Knappast någon ifrågasätter att faktorer som ett gott näringslivsklimat, en fungerande arbetsmarknad och en välutbyggd infrastruktur är viktiga för en stads fortlevnad. Men allt fler forskare och debattörer betonar vikten av ett rikt kultur- och nöjesliv. Inte minst för att locka till sig den andel av befolkningen som arbetar i kunskaps-intensiva branscher.

Detta är något Kjell A Nordström tillsammans med kommunikationsrådgivaren Per Schlingmann lyfter fram i boken ”Urban Express”. I en intervju med Fastighetstidningen betonade han att politiker och makthavare måste ta till sig budskapet.

– Det finns spelregler för att få vara en attraktiv stad. Stänger vi svenskar klockan tolv följer vi inte spelreglerna och då kommer det att få konsekvenser. Då drar start-ups och kreatörer till Berlin istället.

Professor i nationalekonomi Charlotta Mellander är en av landets främsta experter på städer och regional utveckling:

–  Det finns en rad anledningar till att restauranger, caféer och mötesplatser är viktiga på en plats. Dels så utgör de en möjlighet till ett socialt liv på platsen där man har möjlighet att träffa vänner och andra människor. Dels så medför de att platsen lever fler timmar på dygnet än mellan 10 och 18 då övrig verksamhet oftast har öppet, vilket inte bara gör att platsen känns mer levande – det får också gatorna att kännas mer säkra eftersom de därmed inte blir tomma kvällstid.

De människor som väljer att bo på en mindre ort har nog oftast lägre förväntningar på variationen och storleken på utbudet.

i takt med urbaniseringen ökar konkurrensen mellan kommunerna. Det blir allt viktigare att vara en attraktiv plats för att locka till sig nya invånare och få folk att stanna kvar. En stor utmaning på mindre orter konstaterar Charlotta Mellander.

– De människor som väljer att bo på en mindre ort har nog oftast lägre förväntningar på variationen och storleken på utbudet. Många gånger är det eldsjälar som håller igång utbudet på mindre platser. Värdet av dessa kan inte överskattas och det gäller att vara rädd om dem.

Varför är det kul hos er?

Fastighetstidningen gör ett nedslag på fyra orter med blandade placeringar i Fastighetsägarnas Kulindex.

Plats 155: Linköping

kulindex_linkoping
Marianne Lind, vd Linköping City Samverkan.

Att Linköping hamnar sist bland Sveriges tio största städer är inget som oroar Marianne Lind, vd Linköping City Samverkan. Hon är övertygad om att staden hamnar högre upp i nästa mätning.
– Vi har gått med i Purple Flag och nu drar det arbetet igång på allvar. Vi har varit duktigast på att pynta och göra det trevligt dagtid. Men vi stänger ju inte på natten och då är certifieringsarbetet en viktig del i att skapa en trygg, säker och inte minst en lönsam kvällsekonomi. Vi känner fullt stöd från kommun, krögare och fastighetsägare. Det märks när vi nu förvandlar Hospitalstorget från parkering till ett levande torg med restauranger. Att lösa parkeringsbehovet är så klart viktigt, men på de centralt belägna delarna ska människor – inte bilen – vistas.

Plats 3: Stockholm

Foto: Eva Edsjö
Annelie Telford, vd Debaser. Foto: Eva Edsjö

Att Stockholm hamnar först av storstäderna och trea totalt betyder inte att det inte finns moln på kvällsekonomins himmel. Rockklubben Debaser Medis måste lämna sina lokaler. Debasers vd Annelie Telford menar att politikernas välvilja till kultur inte räcker till.

– Jag är rädd att stadens tjänstemän i första hand ser sig som omhändertagare av kommunal kultur, så till den milda grad att de kan tänka sig att flytta på välfungerande icke kommunalt driven kultur, oavsett hur populär den är. Politikerna måste inse att Stockholm behöver privata kulturentreprenörer och dessa behöver bra förutsättningar för att kunna verka i staden och det börjar med tillgång till lokaler.

Plats 71: Norrtälje

Foto: Måna J Roos/Norrtelje Tidning
Tomas Johansson, handelsutvecklare Norrtälje handelsstad. Foto: Måna J Roos/Norrtelje Tidning

Det är en hyfsad placering. Men i jämförelse med kommuner med liknande förutsättningar (turism- och besöksnäring), ligger Norrtälje relativt dåligt till. Men Tomas Johansson, handelsutvecklare på den ekonomiska föreningen Norrtälje handelsstad, ser ljust på framtiden:

– Vi har lyckats få till en bättre samverkan. Tidigare hade man en köpmannaförening som verkade enbart för handeln. Nu jobbar vi för staden som en helhet, där kvällsekonomin har blivit allt viktigare nu när handeln börjar få det lite tufft.

Plats 46: Vara

kulindex_vara
Johanna Forslund Kullander, näringslivschef i Vara kommun.

Kommunens näringslivschef Johanna Forslund Kullander ser en stor potential i att politikerna fattat beslut om att skapa ett bildnings- och kulturkluster.

– Att arbeta med kultur som metod är ett val som i bästa fall långsiktigt skapar en grogrund för entreprenörskap och tillväxt i allmänhet och en infrastruktur för kulturella och kreativa näringar i synnerhet. Om satsningen på ett bildnings- och kulturkluster kommer att attrahera fler fastighetsägare och fler företag återstår att se. Framgången vilar nog på att kommunicera värdet och potential i kultur.

 

Annons: