Den stora nyckelfrågan

Räddningstjänst som inte tar sig in i porten och leveranser som får vända i dörren. Den klassiska nyckeln behöver en digital uppdatering. Då behövs det en lösning som fungerar för mer än bara lägenhetsdörren.

Annons:

Annons:

Annons:


Världen blir allt mer digital. Men fastighetsbranschen är fortfarande analog i många avseenden. Framför allt när det gäller nycklar och lås.

Ändå verkar det finnas gott om alternativ som marknadsförs hårt. Kanske har du sett reklamfilmen för Amazon Key? Där ser vi tjejen som plötsligt, mitt uppe i jobbet, kommer på att det var idag som mamma ska komma hem på besök i den ostädade lägenheten. Till på köpet fyller hon år. Men med bara ett par tryck på telefonen vänds katastrof till succé. Klick! Städpatrullen släpps in. Klick! Det snabbt beställda paketet till mamma levereras innanför dörren.

Det är bara ett problem – ett ganska stort sådant om man ska tro Christoffer Börjesson, chef för digital fastighetsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm – Amazon Key, och den uppsjö av digitala nyckellösningar som finns på marknaden, vänder sig direkt till konsumenten.


3 viktiga saker att tänka på
• Digitala lås kan hackas och användas av kriminella.
• Integritetsproblem. Vad händer med alla data som låsen genererar? Varje sensor samlar stora mängder data, som sammantaget kan ge en detaljerad bild av hur ett hushåll lever.
• Programvaran kommer att behöva uppdateras. Se till att det finns en smidig lösning.

– Vi vill istället att fastighetsägare tar initiativ tillsammans med staden, telekomoperatörerna, handeln och logistikbolagen för att gemensamt skapa ett starkt ekosystem av tjänster, leverantörer och tjänsteplattform, säger Christoffer Börjesson.

Nu kan man ju visserligen se det som ett mindre problem om fastighetsägare går miste om de affärsmöjligheter som kan finnas här. Men Christoffer Börjesson betonar att det finns ett vidare perspektiv.

– Ur ett fastighetsägarperspektiv är själva låset egentligen inte så intressant. Det är snarare nyckelhanteringen som är problemet och där måste man hitta en systemlösning som fungerar för hela fastigheten. Jag ser framför mig en liknande lösning som Bank-id, men för access till fastigheter.

Sett ur en boendes perspektiv blir problematiken egentligen ännu tydligare. För de individuella lösningarna löser egentligen inte de krav på access i våra fastigheter som det nya on-demand-livet ställer. Hade reklamen för Amazon Key utspelat sig i en svensk vanlig hyresfastighet hade det fortfarande varit nödvändigt att lämna ut portkoden. Att portkoden som idag anges på adresslappen på en mängd paket är inte helt ultimat ur säkerhetshänseende.

Detta är den stora frågan i logistikbranschen när leveranserna direkt till slutkund står för en allt större del av affären. Från att ha fokuserat på ”the last mile”, alltså sträckan mellan lager fram till slutkund, är det numera ”the last meter” som behöver lösas. Hur kommer man in i byggnaden? Var ska paketet lämnas? Hur meddelar man kunden att varan är framme? Det är information som skulle kunna hanteras inom en plattformslösning som fastighetsägaren rår över.

Och faktum är att nyckelfrågan även rymmer rent samhälleliga aspekter. I mångt och mycket handlar det om säkerhet och trygghet. Den senaste tiden har flera fall uppmärksammats där blåljus-personal inte kommit in i en fastighet. I slutändan har de fått lösa tillgängligheten rent fysiskt genom att helt enkelt krossa en ruta i porten. Med ett system som administreras av fastighetsägaren går det enkelt att skapa denna viktiga tillgänglighet.

Rent tekniskt skulle ett sådant system kunna se ut så här: Fastighetsägaren samarbetar med ett plattformsföretag som tillhandahåller ett accessystem i form av en app som de boende i en fastighet får tillgång till. För att låsa upp en dörr hålls telefonen mot låset, som öppnas med hjälp av kommunikation via exempelvis NFC (närfältskommunikation via exemelvis mobiltelefon) eller wifi.

Om andra än de boende, exempelvis räddningstjänst eller varuleveranser, behöver få tillträde genereras tillfälliga koder som är giltiga under en kortare tidsperiod, vilken bestäms av fastighetsägaren. Christoffer Börjesson trycker på att kontrollen bör finnas hos fastighetsägaren.

Blåljus och hemtjänst ska via sina telefoner kunna begära access till dörren.

– Blåljus och hemtjänst ska via sina telefoner kunna begära access till dörren. Förvaltaren ska sedan enkelt kunna hantera när och till vilka dörrar en användare får tillgång. Borttappade eller stulna telefoner ska kunna spärras och aldrig mer kunna användas av en obehörig.

Själva tekniken för att implementera detta i fastigheter finns egentligen redan i form av en rad olika lösningar för digital nyckelhantering. Och själva identifieringen vid tillfällig access kan ske via exempelvis bank-id.

Christoffer Börjesson tycker att det är kunskap som bör ingå i de krav man ställer på sin tekniska förvaltare.

– Om de saknar det så är de ganska långt efter i tänkandet och saknar kompetensen för att genomföra ett sådant här projekt. Då kanske det är dags att byta?

En fastighetsägare som börjat nosa på nyckellösningar i mobilen är Wallenstam. Tillsammans med ett startupföretag har fastighetsägaren testat upplägget i mindre skala. Men även om det fallit väl ut så anser it-chefen Daniel Swartling att tekniken ännu är i sin linda.

– Det är intressant, i det avseendet att man alltid har mobilen med sig. Men samtidigt är det mer omständigt än att öppna med en bricka. Det tar längre tid att ta fram mobilen, låsa upp den och starta appen än att ta fram sin bricka. Men det är helt klart intressant när det gäller andra användningsområden som exempelvis räddningstjänst eller leveranser, säger han.

Daniel Swartling tror att det snarare handlar om att olika nyckellösningar får komplettera varandra. Han menar att det är viktigt att gå från fysisk nyckelhantering och koddosor så långt det är möjligt, men att den klassiska brickan fortfarande är att föredra.

Jag tror att det är kombinationen av olika tekniker som är det intressanta.

– Titta på hur många gör i sina villor. Där installerar de ofta en bricklösning, men där föräldrarna kan koppla upp sig mot låset via nätet om barnen ringer och behöver komma in. Jag tror att det är kombinationen av olika tekniker som är det intressanta, säger han.

Digitala nyckelbrickor har funnits länge på marknaden. De är sannolikt inte lösningen på hela den problemlösning som beskrivs ovan. Men det innebär å andra sidan en mängd fördelar. Fastighetsbolaget Olov Lindgren har valt en bricklösning till sina fastigheter. Ansvarig för det projektet är Hans Gineman och han berättar att övergången från början var en säkerhetsfråga.

– Vi hade nycklar på vift och det är ju väldigt känsligt om någon tappar en fastighetsnyckel. Och det kan ju ta en månad innan vi har ett nytt låssystem på plats. Vi ville även få bort koderna, eftersom vi knappt hann dela ut dem till hyresgästerna innan de fanns ute på nätet, säger han.

En annan anledning var att Olov Lindgren ville minska transporterna ute på stan, där företagets eget servicefolk tvingades åka runt och hämta upp nycklar. Nu har de i stället en bricka i ett armband på armen.

– Nu slipper vi även dela ut nycklar till entreprenörer. De får en bricka som bara gäller under en viss period, sedan stänger vi av den. De kan behålla brickan, som vi sedan kan slå på igen om de -jobbar i huset vid ett senare tillfälle. Vi kan tidsstyra exakt när brickan ska funka och till vilka utrymmen. Och om det någon som tappar en bricka så tar det bara några sekunder att spärra den, säger Hans Gineman.

Enligt honom har det inte varit några större bekymmer med införandet av det digitala låssystemet. En del hyresgäster har visat missnöje över att de inte kan dela ut portkoder till bekanta.

– Men vänner kommer ju bara om du är hemma, annars ska de ju inte komma in huset ändå. Så det är inget större problem, menar Hans Gineman.

SparaSparaSparaSparaSparaSpara

Annons: