[ Annons ]

Bakom Utfallsfonden står Joachim Werr, Jenny Carenco och Johan Fredriksson.
Publicerat 17 april, 2023

Vill investera i sociala bostadslösningar

Nystartade Utfallsfonden, med 350 miljoner i potten, riktar bland annat in sig på investeringar som kan minska den strukturella hemlösheten i Sverige.

Den gröna omställningen har länge lockat investerarna. Men det har varit svårare att styra kapitalet till bolag och organisationer som vill hitta nya lösningar på sociala samhällsutmaningar. Men nyligen lanserades Sveriges första så kallade ”utfallsfond”, som ska investera i lösningar på sociala samhällsproblem. Genom att ta den finansiella risken är förhoppningen att organisationer, företag och kommuner ska kunna testa innovativa arbetssätt i större skala.

– Grunden i vår investeringsmodell är att investera i organisationer som kan lösa vissa sociala problem och – i stället för att ta betalt för sina prestationer – kan ta betalt för resultaten. Hemlöshet är ett av våra fokusområden, säger Jenny Carenco, en av fondens partner.

[ Annons ]

I korthet betalar man alltså för insatsen först i efterhand – men bara om det faktiskt funkade. Det kan ju låta lite för bra för att vara sant. Men Jenny Carenco är tydlig med att det på intet sätt handlar om filantropi. Hon förklarar hur upplägget är tänkt att fungera:

– Handlar det om hemlöshet är så är det ju i första hand kommunerna som har ansvaret. En organisation som kan avhjälpa hemlöshet kan då upphandlas av en kommun, som i stället för att betala för tjänsten, får betala för resultatet. Till exempel skulle det kunna innebära att kommunen betalar ett visst pris för varje familj som gått från bostadslöshet till en fungerande bostadslösning med eget kontrakt. Många av dessa personer får i dag hjälp av socialtjänsten med olika bostadslösningar som är extremt dyra för kommunen, samtidigt som de är kortsiktiga och otrygga för de boende. I stället för att kommunen ska lägga pengar på dyra akutlösningar kan de då använda besparingarna till att betala för resultatet, säger Jenny Carenco.

Lyckas man inte så kostar det heller ingenting för kommunen.

Varför då inte bara göra det själv?

– Kanske är man som kommun inte helt säker på att insatserna kommer ge resultat. Så i stället för att betala för aktiviteterna kan man lägga budgeten på att betala för resultatet och låta någon annan ta risken att insatsen inte når sina mål – exempelvis vi. För som sagt, lyckas man inte så kostar det heller ingenting för kommunen.

Uppläggen kan se ut på lite olika sätt, berättar Jenny Carenco. Dels kan Utfallsfonden investera direkt i bolag som tillgängliggör bostäder med hyresnivåer som personer med svag ekonomisk ställning kan efterfråga. Dels kan det ske i samverkan med en organisation som exempelvis Stadsmissionen, som går in som hyresgäst och samtidigt stöttar de utsatta familjer som fastighetsägaren upplåter bostäder till.

– Vi kan till exempel stå som garant för hyran och finansiera Stadsmissionens arbete, säger Jenny Carenco.

När kommunen betalar utföraren, Stadsmissionen i detta exempel,  får fonden tillbaka sina pengar plus en riskpremie. Även om man med stor sannolikhet inte lyckas uppnå målet för alla familjer i åtgärden, så menar Jenny Carenco att det blir en lönsam affär för samtliga parter.

– Kommunen kommer att spara enormt mycket på att familjen inte längre behöver den hjälp som idag är oerhört kostsam. Och de som idag lever i strukturell hemlöshet tvingas ofta in på en svart andrahandsmarknad där de kanske måste lägga en väldigt stor del av sin disponibla inkomst enbart på att bo. Den enda som egentligen kan förlora är fonden. Men det är såklart vår uppgift att göra en korrekt analys av sannolikheten att insatsen ska lyckas.

Vi är ju där för att ta risk så länge resultaten är osäkra.

En rimlig invändning är att om en modell som Utfallsfonden blir väldigt effektiv, så kan välfärdsstaten backa ännu ett steg. Men Jenny Carenco menar att så länge fokuset behålls på utfallen, att samhällsproblemen faktiskt minskar, och på att dessa uppnås på ett ekonomiskt hållbart sätt för alla parter, så spelar det mindre roll om skattemedlen går till att betala för aktiviteter eller för utfall.

– Men sen är inte vår roll som fond att skala upp lösningarna i det oändliga. Vi är ju där för att ta risk så länge resultaten är osäkra, säger Jenny Carenco.

Därför menar hon att när Utfallsfonden genom sin investering bevisat att modellen fungerar så kan den med fördel skala upphandlas på traditionellt sätt av den offentliga sektorn.

– Vår roll är att ta riskerna och föra i bevis att modellerna fungerar, säger Jenny Carenco.

Men finns det ändå behov av att politiken agerar nu?

– I och med att man så kategoriskt sagt att vi inte ska ha någon form av ”social housing” och att bostadsmarknadens aktörer alla ska agera på marknadsmässiga villkor gör man det svårt att producera bostäder som även de mest resurssvaga kan efterfråga. Annars hade man exempelvis vid en markanvisning kunnat ställa som krav att en viss andel av lägenheterna ska kunna efterfrågas av dem som idag står utanför bostadsmarknaden, samtidigt som en del kunnat vara dyrare bostadsrätter. På så vis hade fastighetsägarens avkastningskrav kunnat tillfredsställas på hela beståndet och de billigare bostäderna finansierats utan stöd från det offentliga, säger Jenny Carenco.

Hon hoppas att Utfallsfonden ska kunna bidra till att implementera och skala upp lösningar som hjälper resurssvaga in på bostadsmarknaden, trots den bostadspolitik som finns i nuläget.

– Det sorgliga är att vi i realiteten har en form av ”social housing”. Våra sociala bostäder är bara dyra, otrygga och ofta svarta kontrakt eller former av inneboende som leder till flertalet andra sociala utmaningar. Vi pratar ofta om vad som driver unga in i kriminalitet. Jag tänker att en förklaring kanske är att det är frestande att tjäna snabba pengar när det svartkontrakt familjen tvingas bo i kostar 80 procent av de inkomster man har, säger Jenny Carenco.

Jenny Carenco berättar att Utfallsfonden även för långt gångna dialoger med fastighetsägare om att finansiera insatser för att skapa trygga bostadsområden, höja skolresultaten och stärka andra skyddsfaktorer bland de boende som t.ex. tillgång till en meningsfull och aktiv fritid.

– Lyckas man att förbättra sådana utfall i ett bostadsområde så påverkas sannolikt fastighetsvärdet på beståndet positivt. Sannolikt minskar också kostnader för skadegörelse, underhåll och hög omflyttningsgrad.  I sådana här upplägg kan det alltså i stället vara fastighetsägaren som betalar för utfallet. Snarare än att själva betala för insatser där utfallen är osäkra, kan vi i stället erbjuda fastighetsägare att betala för resultaten, säger Jenny Carenco.

Hittills har fonden rest 350 miljoner kronor. Merparten kommer från Europeiska Investeringsfonden och det statliga riskkapitalbolaget Saminvest. Stora investerare är också Sigmagrundaren Dan Olofssons investeringsbolag Danir som lagt in 25 miljoner kronor, och Leksell Social Ventures, som investerat 50 miljoner kronor.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]