Tyskland har nu officiellt svängt i frågan om EU-krav på obligatorisk energirenovering. Det talar för en mer flexibel utformning av kraven, något som bland andra Sverige ställt sig bakom.
Det var under ett möte i måndags med representanter för bygg- och bostadssektorn som förbundskansler Olaf Scholz (SPD)och byggnadsminister Klara Geywitz (SPD) presenterade 14 punkter för fler snabba och billiga bostäder. En av dessa var att Tysklands officiella ståndpunkt kring direktivet om byggnaders energiprestanda, vanligen förkortat EPBD, har ändrats.
Den officiella tyska hållningen är nu att verka för ambitiösa renoveringskvoter för hela byggnadsbeståndet, men man vill utesluta obligatoriska renoveringar av enskilda bostadshus.
[ Annons ]
Det är inget litet men från EU:s största medlemsland.
Om tvingande renoveringar skulle genomföras på den nivå som EU-parlamentet vill så har Sveriges Allmännytta uppskattat att det rör sig om kostnader på omkring 100 miljarder kronor per år för deras medlemsföretag. Och det är inte bara enorma kostnader, utan sannolikheten är stor att en detaljreglering leder till att resurser används fel, i värsta fall rent kontraproduktivt.
Att den tyska regeringen nu delvis backar rubbar balansen.
Den tyska regeringen tillhörde tidigt hejarklacken för kommissionens ambitiösa krav på minimistandarder för energiprestanda. Krav som ytterligare skärptes i parlamentets utformning. Men kritiken växte, både inom regeringskoalitionen och från en bekymrad allmänhet.
Att den tyska regeringen nu delvis backar rubbar balansen kring frågan i EU. Nu verkar det som att det enbart är Frankrike som hårdnackat håller fast vid att krav ska ställas på enskilda byggnader. Det sannolikt eftersom de redan har ett infört ett förbud att hyra ut de byggnaderna med sämst prestanda med en första deadline 2025.
Emmanuelle Causse, generalsekreterare för UIPI, The International Union of Property Owners, tror att den tyska omsvängningen kan få stor betydelse för utgången.
– De kommer inte att förespråka obligatoriska krav på miniminivåer för energiprestanda i befintliga byggnader (MEPS). Och vicekanslern Robert Habeck från De Gröna, som ansvarar för frågan i ministerrådet, kommer att ställas inför tuff granskning från både koalitionspartnerna och allmänhet och media, säger Emmanuelle Causse.
Förhandlingarna i så kallade triloger mellan råd, kommission och parlament har redan kommit en bit på väg. Vissa delar av det stora paket som utgör EPBD är redan klara. Exempelvis kring krav på regelbundna kontroller av värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem. Man har dock inte lyckats komma överens om krav på utbyggnad av solenergianläggningar på byggnader.
Budskapet från den svanska regeringen var länge att man i egenskap av EU-ordförandeland var förhindrad att kommentera saken ur svensk ståndpunkt.
– Så länge vi är ordförande i rådet kommer vi att företräda rådets position i förhandlingen. Generellt gäller att vi kommer att kunna driva svensk position igen när Spanien tar över som ordförande, sa Katarina Händel, departementssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet till Fastighetstidningen i början av april.
Men sedan Spanien tog över ordförandeskapet i juli har det varit fortsatt tyst.
Utöver några ledartexter som velat att regeringen ska agera tydligare i frågan verkar det mest vara Sverigedemokraterna som försökt göra frågan till sin. EU-parlamentarikern Charlie Weimers gick hårt ut åt kommande renoveringskrav i samband med Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen. Partikollegorna Mikael Eskilandersson och Martin Kinnunen menade i ett debattinlägg på fastighetstidningen.se att Sverige skulle drabbas oproportionerligt hårt.
Men officiellt har inga uttalanden gjorts efter att Spanien tog över ordförandeskapet.
Allt beror på hur förhandlingarna om nyckelfrågorna går de kommande veckorna.
Nästa trilog på politisk nivå är den 12 oktober. Emmanuelle Causse konstaterar att man redan kommit ganska långt i flera tekniskt inriktade triloger och redan kommit överens om att fortsätta med de hetare frågorna som MEPS.
Naturligtvis kommer detta att behöva diskuteras på högre politisk nivå, men det faktum att man redan tar upp dem visar redan en vilja att gå framåt, säger Emmanuelle Causse.
Kommer detta att avslutas under det spanska ordförandeskapet?
– Det kan vara svårt. Allt beror på hur förhandlingarna om nyckelfrågorna går de kommande veckorna. Men nästa ordförandeland, Belgien, har redan antytt att de kommer att prioritera detta, säger Emmanuelle Causse.
