Fastighetsägarna, Bostadsrätterna, HSB och Riksbyggen har låtit ta fram en granskning av systemet med tomträtter. Nu framför organisationerna krav på reformer och lättnader.
Tomträttssystemet, som infördes för över 100 år sedan för att främja bostadsbyggande, är i dag ett hinder för hållbar stadsutveckling och långsiktiga investeringar.
Det menar Fastighetsägarna, Bostadsrätterna, HSB och Riksbyggen, som låtit Evidens ta fram en rapport om tomträttssystemet.
[ Annons ]
Rapporten Är tomträttens syfte satt ur spel? visar på stora brister, som bland annat lett till chockhöjda markhyror, godtyckliga beslut, och stor osäkerhet för berörda hushåll och fastighetsägare.
Tomas Ernhagen, Chefekonom på Fastighetsägarna, menar att det grundläggande problemet är att gällande lagstiftning är mycket allmänt hållen.
– Staten och kommunerna har därmed stor frihet att utforma systemet efter eget godtycke. Tillämpningen är otydlig och avgäldshöjningarna ofta mycket kraftiga och språngvisa, säger Tomas Ernhagen, och fortsätter:
– Förutom de direkta ekonomiska konsekvenserna för boende och bolag vars hus står på marken, har systemet lett till återkommande och dyra domstolsprocesser med oklar utgång. Det ökar riskerna för dem som ska investera i utvecklingen av fastigheterna, vilket i sin tur hämmar utvecklingen av våra städer.
Staten och kommunerna har därmed stor frihet att utforma systemet efter eget godtycke.
Eftersom systemet har så många negativa effekter vill många tomträttshavare friköpa marken för att få bättre kontroll på sin ekonomi. Men även på det området saknas det tydlighet i lagstiftningen, menar Tomas Ernhagen.
– Det innebär att det är upp till tomträttsupplåtaren att ensidigt fastställa villkoren för friköp. När det gäller flerbostadshus och kommersiella lokaler har villkoren inte gjort det möjligt att friköpa.
Tomas Ernhagen anser därför att det behövs en utredning för att skapa ett transparent och ändamålsenligt system. Det bör bland annat utreda vilka principer som ska gälla för den avkastning som tomträttsupplåtaren kan ta ut.
– I dag saknas det exempelvis en koppling mellan markvärdets utveckling och den avgäldsränta som används. Utredningen behöver även titta på om det bör införas en begränsningsregel i områden där markvärdet har skenat.
Vidare bör den utreda vilka principer som ska gälla för friköp av marken. Eftersom dagens hyressättningssystem (bruksvärdessystemet) inte ger utrymme att höja hyran när tomträttsavgälden höjs, försämras bostadsbolagens driftnetton när avgälden höjs.
– Hur ska det hanteras? Även den frågan behöver en utredning titta på. Slutligen bör utredningen titta på alternativa sätt att beräkna avgälden, exempelvis genom att basera avgälden på de intäkter som genereras från den verksamhet som bedrivs på tomträtten, säger Tomas Ernhagen.
Fakta/Utredning om tomträtten
Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen föreslår att en statlig utredning tillsätts med uppdrag att ge svar på följande frågor:
• Ska kommunerna ha rätt till avkastning på marknadsvärdet för marken oavsett hur högt marknadsvärdet är?
• Hur ska tomträttshavarna skyddas i områden med skenande marknadsvärden?
• Ska det ske genom en rabatt på marknadsvärdet, eller ett tak för avgäldsräntan?
• Hur ska skälighetsavväganden avseende det totala utfallet av avgälden göras?
• Ska ett helt annat system införas, som inte bygger på avgäldsunderlag och avgäldsränta?
• Hur kan friköp bli en reell möjlighet?
