Sprid ut stadens flöden

Här är kartan som sammanfattar stockholmarnas upplevelser av sin stad. Den viktigaste slutsatsen, enligt Karl Samuelsson, doktorand i geospatial informationsvetenskap vid Högskolan i Gävle, är hur ett fåtal områden domineras av negativa upplevelser.

Annons:

Annons:


Om man vill skapa en hållbar stad bör man inte koncentrera stadens folkflöden i alltför hög grad.  Då är risken stor att platsen kommer att präglas av stress och jäkt som förtar det positiva.

Det är första gången det skapats en upplevelsekarta över Stockholm. Den innehåller nästan 2000 upplevelser och ska hjälpa forskarna att förstå hur olika områden uppfattas.

– De svarande har fått välja mellan ett 40-tal olika attribut som karaktäriserar en upplevelse, som att man känner sig avslappnad eller stressad. Sen har vi gjort en statistisk klassificering utifrån det, förklarar Karl Samuelsson, doktorand i geospatial informationsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Klicka på kartan ifall du vill se bilden stort.

Den vanligaste kategorin av positiva upplevelser, kännetecknas av lugn och ro och av att vara i naturen och den näst vanligaste kännetecknas av att uppleva kultur eller historia.

Vissa miljöer upplevs av nästan samtliga som negativa. Den vanligaste kategorin av negativa upplevelser är kopplad till att man känner att man inte kan vara sig själv, att det är svårt att gå eller cykla, att man blir trött av för många människor och intryck och att man inte känner sig säker.

– I Stockholm har man koncentrerat vissa funktioner till ett fåtal platser vilket leder till att negativa upplevelser dominerar de centrala delarna, säger Karl Samuelsson.

Han menar att även om det är platser med stor tillgänglighet, vilket såklart i sig är eftersträvansvärt, är risken stor att man når en brytpunkt om man centrerar folkströmmarna till vissa platser så mycket som man har gjort i Stockholm.

Framförallt menar Karl Samuelsson att detta vara intressant att ta till sig för mindre städer som växer snabbt så att de undviker att sätta sig i den här sitsen.

–  Redan när man planerar nya områden, kan man ha en strategi för att avlasta när man designar själva gatunätet. Att bygga många småcentrum i stället för ett centrum, kan vara en bra strategi för att avlasta.

I ett område, grått på kartan, hittar vi Slakthusområdet, ett av de största stadsutvecklingsområdena just nu. Det är ett område som forskarna valt att kalla ”urban desert”. Karl Samuelsson förklarar:

– Undersökningen visar sammansättningar av upplevelser på områdesnivå. Urban desert präglas av en låg rumslig koncentration av upplevelser och de som finns är mestadels negativa. Eller så här: det händer inte så mycket och det som händer upplevs till stor del negativt. Ofta handlar det om upplevelser kopplade till infrastrukturapparaten och så vidare.

Exakt vilken lärdom man bör dra av det i projekt Slakthusområdet vill inte Karl Samuelsson ge sig in på.

– Men det är viktigt att inte enbart titta på själva området i sig. Utan man måste förstå hur relationen ser ut till staden i övrigt. Hur platser upplevs och vilken påverkan de har på människors välbefinnande hänger mycket samman med hur de hänger ihop med andra delar av staden. Därför behöver man lyfta blicken och se den mer på en systemnivå.

Annons: