Bakom initiativet Energirenovera Sverige står Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna Sverige, Energieffektiviseringsföreningen (Eneff), Swedisol, Installatörsföretagen, Svensk Ventilation, Trä- och Möbelföretagen, Innovationsföretagen, Svenska Solskyddsförbundet, NCC och VINCI Energies Sweden.
Tillsammans presenterar de nu konkreta förslag för att öka takten i energieffektiviseringen av svenska byggnader. I botten finns att EU:s krav på energieffektivisering i byggnader skärpts. Senast 2025 ska Sverige ha ett utkast till den nationella renoveringsplanen, för att uppnå nollutsläppsbyggnader till 2050.
[ Annons ]
Boverket och Energimyndigheten har fått varsitt uppdrag som ska samordnas och slutligen leda fram till en plan för hur Sverige ska uppnå EU:s mål.
– Det arbetet har precis börjat. Det vi nu gemensamt, via Energirenovera Sverige, presenterar är vårt inspel på hur det bör gå till, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet Fastighetsägarna Sverige.
Han säger att det självklart finns starka drivkrafter att energieffektivisera även utan EU:s krav.
[ Annons ]
– Men med EU blir det tydligare krav på vad som måste uppnås. Och det blir också viktigt att vi som land tydligt kan redovisa det, säger Rikard Silverfur.
Det är viktigt att det finns fortsatt flexibilitet så att men energirenoverar när det är lönsamt.
Han konstaterar att EU-direktiven innebär betydande utmaningar. Inte omöjliga, men om man ska klara att nå hela vägen fram kräver det ett regelverk som förenklar snarare än försvårar, menar Rikard Silverfur.
• Det första kravet är tydligare regelverk för energieffektivisering vid renovering.
– I dag finns det viss otydlighet kring vad om egentligen ska uppnås när man gör en renovering. Man ska sikta mot att uppnå nyproduktionsstandard. Men så sägs det också att man ska utgå från renoveringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Det blir ofta oklart vilka mål man egentligen ska uppnå.
Rikard Silverfur menar att det ofta tummas på insatserna i avsaknad av tydliga regler.
Men från branschhåll hävdar man ju ofta snarare att man bör lätta på regelbördan?
– Jo, det är viktigt att det finns fortsatt flexibilitet så att men energirenoverar när det är lönsamt. Men det måsta samtidigt bli tydligare vad man faktiskt ska uppnå när man gör det, säger Rikard Silverfur.
Han menar också att det är viktigt att ett regelverk utformas efter vad som ska uppnås. Inte att i detalj reglera exakt hur det ska ske.
• Det andra kravet är att införa ett enkelt och långsiktigt investeringsstöd.
Investeringsstöd är väl annars något Fastighetsägarna tidigare varit emot?
– Det stämmer. Men det går att utforma på ett vettigt sätt. Framför allt måste det vara förutsägbart. Det ska inte vara något som plötsligt dyker upp för att lika snabbt försvinna. En förutsättning är att man kan lita på det räknar in det i sina kalkyler, säger Rikard Silverfur.
Han hänvisar också till beräkningar från Energimyndighet som visar att de krav som EU ställer inte går att uppnå enbart på rena effektiviseringsvinster. Någon form av stöd måste täcka glappet.
– Som det förrförra investeringsstödet till energieffektivisering var utformat så resulterade det i hyresrabatt under ett antal år. Det var ju ingenting som gick till fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som tog kostnaderna. Därför var det aldrig något incitamentet, säger Rikard Silverfur.
Lotta Bångens, vd på Eneff och projektledare för initiativet, menar att rätt genomfört så kan EU:s krav bli till en konkurrensfördel.
– Energieffektivisering är inte bara en klimatfråga – det är en fråga om konkurrenskraft, energisäkerhet och ekonomisk tillväxt. Genom att skapa rätt förutsättningar kan vi frigöra enorma mängder energi, minska beroendet av importerad el och stärka svensk industri. Nu är det dags för politiken att leverera, säger Lotta Bångens.
Övriga krav är:
• Skapa starka incitament för energirenoveringsplaner.
• Se till att LOU inte blir en bromskloss.
• Öka kvaliteten i renoveringsprojekt.
• Kvalitetssäkra kompetens för energirenoveringar genom certifieringar.
• Utveckla marknadsbaserade styrmedel för energieffektivisering.
Den sista är intressant, även om gruppen ännu inte låst sig vid en lösning. Antingen kan det ske via ett kvotpliktsystem riktat mot energiföretaget, liknande vita certifikat. Eller ett auktionsbaserat system där det går att lägga bud på olika energieffektiviseringsåtgärder.
– Man skulle alltså kunna skapa en marknad för energieffektivisering, där den som kan genomföra åtgärden till billigast peng får ersättning från exempelvis energimyndigheten. Det kan vara ett sätt att gynna energieffektivisering. Men utformningen lämnar vi till politiken, säger Rikard Silverfur.
