[ Annons ]

– Vi har ju satt målet till 2035, så vi har ju lite tid på oss, säger Erik Florman, hållbarhetschef på Kungsleden.
Publicerat 21 oktober, 2020

Så ska Kungsleden bli klimatpositiva

Kungsleden annonserar nu målet att bli klimatpositiva i hela värdekedjan senast år 2035. Vi har pratat med bolagets hållbarhetschef Erik Florman om de stora utmaningar som väntar.

Kungsledens styrelse har antagit nya mål i bolagets hållbarhetsstrategi: Senast 2035 ska hela verksamheten var klimatpositiv och som delmål ska man vara klimatpositiva i förvaltningen och fastighetsdriften år 2025. För att utvärdera, och även för att sätta press på sig själva, går Kungsleden nu med i Science Based Target (SBT). Det är ett initiativ där företag redovisar och granskas för hur de egna klimatmålen går i linje med 1,5 till 2,0 grader global uppvärmning. 

Att ”bli klimatpositiva i hela värdekedjan” innebär alltså att bolaget även tar på sig ett ansvar för utsläpp bolaget själva inte rår över, det som i hållbarhetssammanhang brukar refereras som scope 3.

[ Annons ]

– Det är såklart en stor utmaning. Eftersom Kungsleden inte har så stor nyproduktion så handlar det framförallt om utsläpp från inköpta material i samband med ombyggnationer och hyresgästanpassningar, säger Kungsledens hållbarhetschef Erik Florman.

Hur arbetar ni konkret med det?

– Vi har bland annat nyligen sjösatt ett pilotprojekt där vi arbetar med återbruk och att köpa in material med låg klimatpåverkan.

Det pratas just nu mycket om hur hyresgäster ställer krav på flexibilitet och önskar kortare kontrakt. Det måste vara en stor utmaning?

– Ja, det är det absolut. Därför behöver vi hitta nya sätt att arbeta. Konkret kan det handla om att utveckla flexibla väggar som är enkla att flytta runt efter olika behov. Det gäller att inte bygga upp lokaler tänkta att stå 30 år, men som sen visar sig bara användas i 5 år, säger Erik Florman.

Kungsleden kommer att fokusera på tre delar för att nå målen: sänka klimatutsläppen i hela verksamheten, främja innovation för neutrala och negativa utsläpp samt klimatkompensera kvalitetssäkrat. 

Att skapa negativa utsläpp i det egna beståndet är väl närmast en omöjlighet. Hur tänker ni där?

– Det börjar komma en hel del spännande innovation från exempelvis Stockholm Exergi, som har ett pilotprojekt som genererar negativa utsläpp. Vår ambition är att stödja innovation och implementering av ny teknik.

Men är det verkligen möjligt?

– Vi har ju satt målet till 2035, så vi har ju lite tid på oss. Men jag tror att marknaden kommer att komma fler lösningar som klimatneutrala material. Och där är det viktigt att vi är med och aktivt driver på.

CCS-teknik (Carbon Capture and Storage) är alltså teknik där koldioxid avskiljs och lagras. Förra året invigde Stockholm Exergi sin forskningsanläggning för Bio-CCS. Lyckas man skala upp det i större skala öppnas en möjlighet för fastighetsbolag att tillgodoräkna sig de negativa utsläppen.

Erik Florman är övertygad om att Kungsledens hållbarhetssatsningar kommer att stärka bolagets konkurrenskraft. Han pekar på direkta ekonomiska fördelar som exempelvis sänkta energikostnader och materialkostnader genom återbruk. Men han ser också möjligheten att sänka de finansiella kostnaderna genom att öka andelen grön finansiering.

Där kan den gemensamma EU-taxonomin, som antogs formellt av Europaparlamentet den 18 juni 2020, ha betydelse. Syftet med den är att investerare enkelt ska kunna se och jämföra vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara.

– Ja, taxonomin har ju hittills fokuserat på energianvändning. Men vi förväntar oss att den framöver även kommer att inkludera klimatavtryck per fastighet. Det ser vi fram emot. Det tror jag att det kommer att innebära en del förändringar på den gröna finansmarknaden, som gröna klimatobligationer och andra typer av finansiella verktyg. Då är vi väl förberedda tack vare vårt klimatarbete, säger Erik Florman.

[Läs relaterade artiklar]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]