Regeringen gav under förra året i uppdrag till Boverket att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer varierat utbud av studentbostäder. I den färdiga utredningen föreslås bland annat lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga samt en ändring i trafikbullerförordningen.
Nu har det kommit in drygt 100 remissvar på Boverkets förslag, där de flesta kommuner, samt bygg- och fastighetsbranschen är positiva, medan Hyresgästföreningen samt många funktionsnedsättnings- och delaktighetsförbund är emot.
[ Annons ]
Studentbostadsföretagen är branschorganisationen för alla som äger, utvecklar, förvaltar och förmedlar studentbostäder i Sverige. Däribland Akademiska Hus i Uppsala, AF Bostäder i Lund och K2A, som förvaltar studentboenden över hela landet.
Organisationen ser positivt på förändringarna som ett viktigt steg för att skapa både fler och bättre studentbostäder. De menar att de föreslagna förändringarna i regelverket öppnar för ett mer flexibelt och dynamiskt byggande, som bättre kan tillgodose studenternas behov av prisvärda och funktionella bostäder.
Dessutom skapas större möjligheter att uppdatera eller omvandla befintliga byggnader till attraktiva studentbostäder, vilket bidrar till ett hållbart och effektivt utnyttjande av redan existerande fastigheter.
[ Annons ]
– Boverkets förslag leder till fler studentbostäder som bättre passar studenternas livsstil och plånbok. Det leder inte till sämre bostäder eller att vissa studentgrupper exkluderas. Tvärtom tillgängliggör det högre utbildning för fler, kommenterar Stina Olén, vd för Studentbostadsföretagen.
De lättade reglerna kan leda till att fler studentbostäder byggs.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen är i grunden positiva, och tillstyrker att en andel av studentbostäderna kan omfattas av undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet. Däremot menar man att andelen som ska kunna undantas bör vara större än vad som föreslås i rapporten.
Intresseföreningen Byggherrarna bifaller också ändringen av kravet på tillgänglighet och användbarhet. De anser att byggherrar då får en ökad flexibilitet att anpassa utformningen av studentbostäderna utifrån de marknadsförutsättningar, den efterfrågan och de behov som finns lokalt. ”Att byggherrar ges denna flexibilitet är positivt. I den fortsatta beredningen kan det därför finnas skäl att öka flexibilitet i andelen tillgängliga bostäder ytterligare.”
Fastighetsägarna välkomnar förslaget, och skriver “De föreslagna ändringarna bedöms skapa större frihet att utforma byggnader på ett mer kostnadseffektivt sätt, särskilt när det gäller mindre bostäder och bostäder där vissa funktioner delas. De lättade reglerna kan leda till att fler studentbostäder byggs och möta den höga efterfrågan och behov av bostäder som finns i Sverige”.
Skanska Sverige tillstyrker förslaget att en andel av studentbostäderna kan omfattas av regellättnader i byggkraven. “Det är viktigt att säkerställa att det finns fler studentbostäder och vår bedömning är att regelförenklingar skulle underlätta byggandet av fler studentbostäder. Att lätta på kraven och möjliggöra mindre bostadsarea gör att totalkostnaden för varje lägenhet kan bli något lägre”.
Förslagen kan ge väldigt negativa effekter för studenters hälsa och livskvalitet.
Men det finns flera instanser som är negativa, för att inte säga mycket kritiska. En av dem är Hyresgästföreningen, som menar att det blir både mindre och mörkare lägenheter, utan att det blir billigare hyra.
– Hela det här uppdraget verkar ogenomtänkt från första början. Det finns många saker man kan göra för att skapa bättre förutsättningar för byggandet. Men de här förslagen kan ge väldigt negativa effekter för studenters hälsa och livskvalitet, särskilt för dem med funktionsnedsättning. När man väger de här regelförändringarna mot människors livskvalité blir det väldigt svårt att motivera varför det här skulle vara ett bra förslag, kommenterar Joachim Höggren, utredare på Hyresgästföreningen.
Folkhälsomyndigheten är inne på samma linje, och avstyrker helt förslaget, då de anser att riskerna för negativa effekter för en god och jämlik hälsa inte har beaktats tillräckligt.
Diskrimineringsombudsmannen avstyrker också Boverkets förslag, eftersom det innebär ett avsteg från principen om universell utformning och riskerar att få stora konsekvenser för vissa studenter med funktionsnedsättning och deras rätt till studentboende samt socialt umgänge på lika villkor jämfört med andra studenter.
Funktionsrätt Sverige, en samarbetsorganisation för 53 funktionsrättsförbund, sågar också förslaget, som ”innebär att studenter med funktionsnedsättning inte ges möjligheter att välja bostad eller delta i det sociala livet på lika villkor som andra, vilket vi menar är helt oacceptabelt och på ett uppenbart sätt bryter mot rätten för personer med funktionsnedsättning att leva, bo och studera på lika villkor som andra i samhället”.
Fackförbundet Sveriges Arkitekter vill inte heller se att förslaget realiseras, med motiveringen att det ”öppnar upp för byggande av så små bostäder att de inte uppfyller vad som på global nivå definieras som skälig levnadsnivå”.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) skriver att ”Förslaget innebär försämringar för personer med funktionsnedsättningar att delta på lika villkor i samband med studier. Försämringen står inte i proportion till den eventuella minskning av hyreskostnaden för studentbostäder som blir möjlig genom minskade byggkostnader. MUCF anser inte att utredningen gjort det sannolikt att besparingarna motsvarar försämringarna”.
Halmstads kommun lyfter även fram att det kan uppstå hyresskillnader. ”Om majoriteten av studentbostäderna byggs med mindre boarea och därmed lägre hyra, kan det leda till att de få bostäder som uppfyller tillgänglighetskraven blir betydligt dyrare. Detta kan skapa en ekonomisk barriär för studenter med funktionsnedsättningar, vilket är orättvist och problematiskt”.
