565 miljarder – så mycket kommer det att kosta Sveriges Allmännyttas medlemmar att nå nybyggnadsenergiprestanda till år 2050.
Det blev inga tvingande EU-krav på obligatoriska renoveringar av enskilda bostadshus till år 2033. Dock kvarstår målet i EPBD (Energy performance of buildings directive) att bostadsbeståndet som helhet ska nå motsvarande nybyggnadsenergiprestanda till år 2050. Minst 55 procent av energiminskningen ska då uppnås genom åtgärder i de byggnader som har sämst energiprestanda.
I rapporten Kommande energirenoveringskrav En konsekvensanalys från Sveriges Allmännytta har man räknat på vad det skulle innebära konkret för Sveriges Allmännyttas medlemmar.
Enligt rapporten innebär är det betydande kostnader på 565 miljarder kronor som är förknippade med en dubblering av energirenoveringstakten.
Rapporten, som skrivits av Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, och Patrik Johansson IT-ansvarig, betonar också vikten och möjligheterna med energieffektivisering.
– Det är avgörande att dessa medel investeras på ett förnuftigt sätt för att förhindra betydande klimatpåverkan från framtida energirenoveringar, säger Björn Berggren.
Från Sveriges Allmännyttas sida ser man stort behov av innovationer och menar att politiken nu måste skapa en rättvis och hållbar ekonomisk grund för klimatomställning och energieffektivisering.
Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta, betonar att föreslagna energirenoveringskrav kan innebära höjda hyror för fastighetsägare och hyresgäster, särskilt om energirenoveringar tvingas genomföras innan planerad renovering.
– Rapporten visar att energieffektivisering i byggnader är viktigt och möjligt. Samtidigt medför det stora kostnader som inte ensidigt kan bäras av bostadsföretagen och hyresgästerna, säger Anders Nordstrand.