Den föreslagna lagen att kommuner måste gå i borgen för bostadslösa barnfamiljer som inte når upp till hyresvärdens krav har slopats i de bostadssociala förslag som regeringen nu går vidare med.
I torsdags presenterade regeringen den lagrådsremiss som bland annat innehåller förslag om att tydliggöra reglerna hur kommunala bostadsförmedlingar kan erbjuda förturer utifrån behov.
I den promemoria som varit ute på remiss fanns det även förslag om hyresgarantier till barnfamiljer. Det är nu borta.
– Ett system med hyresgarantier finns sedan tidigare på plats. Regeringen har valt att bibehålla det system som finns idag där alla grupper har möjlighet att efterfråga hyresgaranti i de kommuner som erbjuder det, säger bostadsminister Andreas Carlson (KD).
Dock verkar man helt inte ha släppt idén. Andreas Carlson säger:
– Förslaget om hyresgarantier till barnfamiljer bereds vidare i regeringskansliet.
I lagrådsremissen står det dock uttryckligen att regeringen har valt att nu inte gå vidare med förslaget. Vilket i de flesta fall brukar betyda att beredningen avslutas.
Hyresgarantier, och de förslag som nu genomförs, kommer ursprungligen från Karolina Skogs bostadssociala utredning.
– Alla verkar överens om att hyresgarantier är ett bra verktyg som idag knappt används alls, så jag tycker att det är synd att regeringen inte tar chansen att få det på plats i hela landet. Jag kan förstå invändningen som många för fram att fler grupper bör inkluderas. Vill man det, är det mest logiska är att sätta systemet på plats och sedan utvidga det fler grupper när handläggningen är på rull, säger Karolina Skog.
Alla verkar överens om att hyresgarantier är ett bra verktyg som idag knappt används alls, så jag tycker att det är synd att regeringen inte tar chansen att få det på plats i hela landet.
Hyresgarantin var tänkt att börja gälla vid årsskiftet. I korthet handlade det om att kommunenen skulle går i borgen för hyresgäster med exempelvis betalningsanmärkningar. I stället för en vräkning ser kommunen till att hyresvärden får sina pengar, och hyresskulden betalas till kommunen i stället för till värden.
Hyresgarantier används redan idag. Men det är frivilligt för kommunerna, och intresset har hittills varit lågt.
Det ursprungliga förslaget fick både ris och ros. Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna Sverige, var tidigt kritisk mot att hyresgarantin begränsades till enbart barnfamiljer. Behovet var större än så menade han. En invändning som även Sveriges Allmännytta gav uttryck för i ett särskilt yttrande i utredningens betänkande.
– Det var klokt att inte gå vidare med det just som förslaget var utformat. Det finns dock skäl att återkomma för att förbättra hyresgarantin som den ser ut i dag, säger Martin Lindvall.
Det var klokt att inte gå vidare med det just som förslaget var utformat.
Även Hyresgästföreningen invände mot denna begränsning.
– Kommunernas bostadspolitiska verktygslåda behöver stärkas, och att göra hyresgarantier till ett obligatoriskt verktyg vore ett steg i rätt riktning. Vi har hela tiden varit kritiska till att snäva in det till enbart barnfamiljer, då vi ser att fler grupper har behov av det. Förhoppningsvis kan regeringen återkomma med ett reviderat förslag, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.
Både Martin Lindvall och Martin Hofverberg välkomnar att regeringen går vidare med att reformera reglerna för landets bostadsförmedlingar.
Martin Lindvall har uppfattat att det i debatten finns invändningar mot utvidgade förtursmöjligheter.
– Här bör man hålla i minnet att behoven av riktade insatser är väldigt stort. I en ny rapport häromdagen påminde Danske Bank oss om att Sverige är sämst i Norden på att stötta utsatta hushåll på bostadsmarknaden. Det behövs verktyg för att hantera det, säger Martin Lindvall.
Dock konstaterar han, med hänvisning till att förslaget även berör kommunala markanvisningar, att det krävs fingertoppskänsla när sådana används för en socialt hållbar bostadsförsörjning. Fel hanterat, då kommunen till exempel ställer krav på hur hyror ska bestämmas och vilka nivåer som är acceptabla, kan långsiktigt påverka hur den lokala bostadsmarknaden fungerar och vilka som är beredda att investera på den.