Regeringen utreder nya krav på laddinfrastruktur

Fler laddstolpar nära hem och arbetsplats får fler att välja elfordon. Det menar regeringen, som nu har gett Boverket i uppdrag att utreda konsekvenserna av höjda kravnivåer på laddinfrastruktur vid ny- och ombyggnationer.

Annons:

Annons:


Under första kvartalet 2020 fanns runt 9 500 laddpunkter i Sverige, men långt ifrån alla är placerade nära hemmet eller arbetsplatsen. Regeringen har sedan tidigare lagt fram propositionen Genomförande av EU:s ändringsdirektiv om byggnaders energiprestanda till riksdagen, ett EU-direktiv som bland annat omfattar krav på laddinfrastruktur vid ny- och ombyggnation. Den stipulerar minimibehovet av laddplatser och gäller i hela EU. Men nu vill regeringen alltså undersöka om det är möjligt att höja kraven ytterligare i Sverige och vad konsekvenserna i så fall blir.

Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, menar att Sverige inte alltid behöver vara bäst i klassen.

– På principnivå kan man fundera på varför Sverige ska överimplementera ett EU-direktiv när man på Europanivå har enats om en lägstanivå. Vi brukar kalla det ”gold plating”, att Sverige alltid ska vara bäst i klassen och att svenska företagare alltid får göra mer. Visst, man kan säga att varje enstaka grej inte är så farlig, men eftersom regelbördan och kravnivån är så otroligt stor så blir det sammantaget väldigt betungande när man ofta gör så här, säger han.

Rikard Silverfur tror också att en skärpning av kravet kan komma att bli kostsamt för fastighetsägare.

– De säger exempelvis att om du renoverar ett miljonprogram så ska var femte parkeringsplats vara utrustad med en laddstolpe. Det kan bli väldigt kostsamt. Det kan även bli fråga om förgävesinvesteringar, att man installerar en laddningspunkt där det inte finns något behov, menar han.

Annons: