Ursula von der Leyen pekade i sitt linjetal inför kommissionen på att bostadspriserna i EU stigit med mer än 20 procent sedan 2015, samtidigt som antalet bygglov minskat med samma procenttal på fem år. Då är det i sammanhanget intressant att göra en jämförande genomgång av unionens medlemstater.
Först en rejäl brasklapp. Så fort man ska jämföra statistik mellan olika länder på hur folk bor, vad det kostar, hur man upplever sitt boende med mera, så hamnar man i ett träsk av oklarheter. Marknaderna ser så olika ut, inte minst för hyresbostäder, och kvalitén på boendet skiljer också markant. Det är alltså upplagt för så kallade äpplen och päron i sådana jämförelser.
[ Annons ]
Men med det sagt. Ser man till den officiella statistiken som EU, OECD och andra instanser tagit fram får vi denna jämförande bild.
Jämfört med våra grannländer så sticker Sverige ut med större trångboddhet
Vi är rätt trångbodda
I Sverige är 17 procent av hushållen trångbodda. Genomsnittet i EU var 16 procent (2023) Störst trångboddhet är det i Litauen (41 %), Rumänien (40%) och Bulgarien (35%).
[ Annons ]
Men jämfört med våra grannländer och de flesta länderna i Västeuropa så sticker Sverige ut med större trångboddhet. I Norge är siffran endast 6 procent, i Danmark 8,7 procent.
Intressant är att tvärtemot trenden i EU så har andelen som bor trångt i Sverige och i våra nordiska grannländer ökat sedan 2011, dock från ganska låga nivåer jämfört med stora delar av Europa.
Många har höga boendekostnader
Även när det gäller kostnader för sitt boende sticker Sverige ut en del jämfört med många andra länder i Västeuropa
Cirka 11 procent av svenskarna bor i hushåll där man använder mer än 40 procent av sin disponibla inkomst till boendet. En generell rekommendation är att inte lägga mer än 30 procent av din disponibla inkomst på boendekostnaden för att uppnå en hållbar ekonomi.
Genomsnittet i EU är 8,8 procent. Grekland hade den högsta andelen hushåll med överbelastade boendekostnader, 28,5 procent. Andra länder som likt Sverige ligger högt är Tyskland, Danmark och Norge. I Cypern, Slovenien och även Portugal är det mellan 3 och 4 procent av hushållen som använder mer än 40 procent av inkomsten till boendet.
Sverige, Finland och Dannmark hamnar ofta högt i rankningen i mätningar om gynnsamma bostadsförhållanden och hög livskvalitet
Vi bor med bra kvalitet
En del av förklaringen till att det är relativt dyrt med boende i norra Europa är kvalitén på bostäderna. Problem som otillräcklig uppvärmning, läckor och dåliga sanitära anläggningar är mindre vanliga i Sverige än i många andra EU-länder. Färre människor har därför mycket dåliga bostadsförhållanden.
Sverige, Finland och Danmark hamnar ofta högt i rankningen i mätningar som Quality of Life & Housing Conditions – alltså gynnsamma bostadsförhållanden och hög livskvalitet.
Hyresnivåerna är modesta
Att jämföra hyresnivåer för lägenheter är svårt eftersom marknaderna ser så olika ut där olika typer av kontrakt kan förekomma, och där det finns lägenheter som är möblerade och mer likt Airbnb.
Men några stickprov där vi vaskat fram hyror som mest liknar våra förstahandskontrakt visar att Stockholm har relativt låg hyra. Siffran speglar genomsnittliga månadshyrakronor per kvadratmeter.
- Oslo 265 kr
- Köpenhamn 220 kr
- Paris 209 kr
- Helsingfors på reglerad marknad 159 kr (oreglerad 242 kr)
- Stockholm 133 kr
- Berlin 80 kr
Stockholm har några av de längsta väntetiderna bland större europeiska städer
Långa väntetider på lägenhet
Men om det är relativt låga hyror för förstahandskontrakt så är även väntetiderna långa. Stockholm har några av de längsta väntetiderna bland större europeiska städer för förstahandsreglerade/kommunala bostäder, särskilt i centrala områden med hög efterfrågan. Att vänta i genomsnitt 9 år, och för många ännu längre, är ganska svårt.
Relativt långa väntetider är det även i Paris för subventionerade bostäder och i Helsingfors när det gäller så kallade ARA-bostäder, även de med subventioner av staten. Där är väntetiden mellan 2 och 5 år.
Källor: Eurostat, OECD, SCB, Investropa, Bostadförmedlingen Stockholm, Trading Economics.
