En forskargrupp vid Malmö universitet har tittat på vilken betydelse allmännyttans insatser har för en fungerande bostadsförsörjning.
Forskningsprojektet ”Nyttan med allmännyttan i praktiken” har pågått i fem år och syftet har varit att undersöka strategier och samhällsansvar hos de kommunala bostadsbolagen MKB i Malmö och Framtiden i Göteborg, samt deras reella påverkan i de bägge städerna.
– Under en tioårsperiod kan man faktiskt se hur staden förändras. Var bostadsbestånden växer och hur befolknings-utvecklingen ser ut vad gäller exempelvis inkomst. Projektet har haft ett ben i urbana studier och ett i socialt arbete eftersom boendet handlar om såväl den byggda miljön som välfärdsfrågan, säger Martin Grander som är biträdande lektor vid Institutionen för urbana studier vid Malmö universitet.
[ Annons ]
Han menar att MKB ett av de kommunala bostadsbolag som byggt mest i hela Sverige de senaste åren.
– Det har varit ett rekordbyggande i Malmö sedan 2015 och allmännyttan har försökt att växa över hela staden, bland annat för att minska segregationen. MKB:s strategi är att finnas i alla nyproduktionsområden, även där man tidigare inte varit så starka. Därför är de numera välrepresenterade i hela Malmö.
Enligt Martin Grander finns det emellertid vissa svårigheter med att mäta bostadsbrist genom antalet bostäder per capita, eftersom det inte säger något om vilka grupper som kan komma in på bostadsmarknaden.
– Bostadsbrist måste förstås genom att se hur människor, även de med låga inkomster, får ett drägligt boende. Där ser vi att det blivit bättre i Malmö de senaste tio åren, men det finns fortfarande ett jätteglapp.
En grupp som faller mellan stolarna är de som inte når upp till de krav som privata och allmännyttiga bostadsföretag ställer på nya hyresgäster – som exempelvis kötid eller nettoinkomst på minst 1,5 gånger hyran i MKB:s fall – men inte heller är berättigade till socialtjänstens boendeinsatser. Cirka 7 000 hushåll ingår i denna blinda fläck inom bostadsförsörjningen i Malmö.
– Säg att det är 10 000 till 15 000 personer som inte har ett adekvat boende och heller inte kan få ett i Malmö. Det är ett betydande antal. Samtidigt har vi en bostadspolitik i Sverige som säger att vi ska klara av detta. Men något har hänt på vägen eftersom det inte kan upprätthållas i praktiken, säger Martin Grander.
Han upplever att allmännyttan känner ett ansvar gentemot nämnda grupp.
– I Malmö tycker jag det med tanke på det relativt låga inkomstkravet. Det finns allmännyttor i Sverige som har ett inkomstkrav på tre gånger hyran och var fjärde allmännytta i Sverige godkänner heller inte försörjningsstöd som inkomstgrundande vilket MKB gör, säger Martin Grander.
Malmö har alltså fått en ökad social blandning och en något mindre segregation. Vad det innebär i praktiken är svårt att säga, enligt Martin Grander. Likaså att hitta en tydlig koppling mellan utsatta områdens positiva utveckling och allmännyttans bosociala insatser, eftersom det är svårt att avgöra om det beror på att nya grupper med annan socioekonomisk bakgrund flyttat dit.
– Det här vet man egentligen inte och det kommer vi att undersöka i nästa forskningsprojekt som löper i tio år fram till 2031, säger Martin Grander vid Malmö universitet.
