Med uppdraget att hitta växter som står pall för framtidens klimat reser Henrik Sjöman, forskare vid SLU Alnarp och Göteborgs botaniska trädgård, världen runt för att samla in frön och studera hur olika arter klarar det svenska klimatet.
Arbetet knyter an till E-planta, en svensk kvalitetsmärkning som garanterar att växter är härdiga och anpassade för nordliga förhållanden. Märkningen har funnits i över 30 år och är resultatet av ett samarbete mellan plantskolor, universitet och botaniska trädgårdar.
[ Annons ]
Tidigare visste man sällan vad man fick när man beställde träd
– Tidigare visste man sällan vad man fick när man beställde träd. Etiketten sa en sak, men trädet kunde visa sig ha en helt annan genetisk bakgrund. Med E-planta vet vi att växtmaterialet är artäkta och att det verkligen klarar det svenska klimatet, säger Henrik Sjöman.
För att ta fram en E-planta identifierar han först behovet, till exempel träd som tål värme och torka i hårdgjorda stadsmiljöer. Sedan letas genetiskt material upp i regioner som redan i dag har klimat som liknar behovet. Fröna samlas in och planteras i försöksfält i Sverige där de utsätts för olika klimat
De växter som klarar prövningen utvärderas ytterligare på flera platser i landet innan de slutligen får E-plantamärkningen och kan börja odlas kommersiellt.
– Det är ett världsunikt arbete. Plantskolor som annars är konkurrenter går ihop för att ta fram ett mer pålitligt växtmaterial än vad de stora aktörerna på kontinenten kan erbjuda. Det visar att kvalitet och långsiktighet går före kortsiktig vinst, säger Henrik Sjöman.
Vi måste börja prata om växtkvalitet på samma sätt som vi pratar om fasader, fönster eller materialval i byggnader
För fastighetsägare och stadsplanerare är Henrik Sjömans uppmaning tydlig: att satsa på E-planta-märkta träd och buskar är inte en kostnad, utan en investering. Växter som dör eller måste ersättas efter några år är betydligt dyrare i längden.
– Vi måste börja prata om växtkvalitet på samma sätt som vi pratar om fasader, fönster eller materialval i byggnader. Det är okej att det kostar lite mer om det innebär att växterna faktiskt överlever och gör sitt jobb, säger han.
Ett koncept som vi börjar se i allt fler städer som vill få in grönska och biologisk mångfald är mikroskogar. Henrik Sjöman menar att konceptet i sig är bra, men varnar för det kvantitativa synsättet. Han påpekar att man inte kan plantera en stor mängd plantor och sedan tro att skogen blir fantastisk av sig själv i ett svenskt klimat, utan att det krävs kvalitetstänkande, träffsäkerhet och skötsel.
Han uppmanar i stället till att tänka långsiktigt och varierat. Stadsgrönskan som planteras i dag ska stå i 40 år eller mer, då måste man planera för det klimat som kommer.
Trots framsteg menar Henrik Sjöman att kunskapen om växtval fortfarande är ojämn på beställarsidan.
– Vi har blivit bättre, men det finns mycket kvar att göra. Diskussionen om det gröna måste bli lika professionell som den vi har om det byggda. Varje växtval får konsekvenser, och ju mer vi vet desto större chans att vi får hållbara stadsmiljöer, säger han.
