För att vara ett av de absolut största företagen inom energihantering och automationslösningar har Schneider Electric en yttersta modest inkvartering i Visby under Almedalsveckan. En hållbar lösning, menar bolagets Sverige-vd Anna Anderson när hon tar emot Fastighetstidningen i en pytteliten campingstuga en bit utanför murarna. Det för att prata om den färska trendrapport, där Schneider tagit tempen på fastighetsägares arbete med investeringar i energieffektivisering och digitalisering.
Innan vi zoomar in på slutsatserna i rapporten, vilka trender inom ditt område har du uppfattat här under Almedalsveckan?
[ Annons ]
– Jag märker ett stort intresse för energieffektivisering generellt, och framför allt då inom fastigheter och kommersiella byggnader. Där tycker jag mig se lite ny optimism att det faktiskt finns lösningar och teknik för att Sverige ska kunna bli ledande i den gröna omställningen. Ska vi nå dit handlar det mycket om att påverka regelverk så att processerna förtydligas och förenklas, och så att det inte i stället blir en bromskloss.
Vi kan inte jobba i en egen liten bubbla, utan ser oss som en långsiktig partner.
Men behöver ni egentligen bry er så mycket om det? Det är ju fastighetsägaren som möter regelverken och ska anpassa sig, ni levererar ju sen bara lösningen?
– Jo, det stämmer ju såklart på sätt och vis. Men vi kan inte jobba i en egen liten bubbla, utan ser oss som en långsiktig partner. Då blir det viktigt att inte vissa regelverk blir hämmande på så vis att fastighetsägaren kanske inte kan gå vidare med de investeringar man tänkt, och att det framför drabbar den omställningen hela samhället faktiskt behöver göra.
Vilka regelverk är det vi pratar om då?
– Främst EU:s stora energieffektiviseringspaket Fit for 55, och mer specifikt direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD.
De ska ju just driva på energieffektivisering, hur menar du att de skulle kunna vara hämmande?
– Regelverk är ju i grunden bra. Men blir det för komplext och omständligt så riskerar det att i stället bli hämmande. Den största risk jag ser är att reglerna blir för styrande mot specifika åtgärder. Det är också viktigt att det inte bara blir rapportering, utan att det driver mot att faktiskt rent praktiskt genomföra åtgärder.
Hur arbetar Schneider Electric med frågan?
– Vi är ju ett stort internationellt bolag med 170 000 anställda, så vi har naturligtvis representanter nere i Bryssel för att lobba och driva på utvecklingen.
Då kan man ju misstänka att ni använder er maktposition till att påverka regelverken att styra i en riktning som gynnar era lösningar.
– Nej, vi ser ju inte oss som en isolerad enhet. Ska vi klara att göra den gröna omställningen så måste vi göra det i tillsammans. Samarbete är också vad som gynnar oss mest affärsmässigt.
Då kommer vi till trendrapporten. En av slutsatserna där är just att där branschen för ett decennium sedan präglades av egna organisationer och lösningar, så är det nu samverkan och digitala standarder som driver utvecklingen. Har ni tvingats till det?
– Nej, vår strategi är inte att bygga in fastighetsägare i våra lösningar. Tvärtom så ser vi potentialen i att bygga skalbara och öppna system. Det är vad som driver utvecklingen framåt i en värld där ju inte Schneider är det enda bolaget i branschen.
Men ändå, det är väl lönsamt om man tvingas köpa mer av just era lösningar?
– Nej, vi ser då snarare en affär i att också kunna bygga in andra partners utrustning och lösningar i våra system. Det är där potentialen finns, och som det ser ut nu vore det bara hämmande att bygga in kunderna.
En av de mest intressanta slutsatserna i trendrapporten är att, trots EU:s klimatpaket Fit for 55 och EPBD, så är det tydligt att det främst är ekonomiska motiv som prioriteras, snarare än miljö- och hållbarhetssatsningar. Undersökningen visar att 80 procent drivs av sänkta kostnader när det kommer till energieffektivisering och 75 procent väljer att investera i uppkopplade lösningar på grund av ekonomiska orsaker. Andelen som uppger miljön som störst drivkraft för energieffektivisering har minskat från 71 till 55 procent sedan 2023. När det kommer till investeringar för uppkopplade lösningar har siffran minskat med 16 procentenheter.
Här går ju egentligen hållbarhet och ekonomi hand i hand.
Vad är din analys där?
– Det är såklart ett resultat av det oroliga omvärldsläget. Men också energipriser som skjutit till höjden, framför allt i södra Sverige.
Något som också är kopplat till omvärldsläget.
– Jo, precis. Där kan vi se en osäkerhet där man inte riktigt vet förutsättningarna om ett halvår.
Gör det egentligen någon skillnad? Eller låter det bara mer ädelt att drivas av miljöengagemang?
–Nej, egentligen inte. Här går ju egentligen hållbarhet och ekonomi hand i hand.
Men påverkar det vad och hur man väljer att investera?
– Att man blivit mer precis i vilket konkret resultat man vill uppnå, och då framför allt inom värme och ventilation. Positivt är att det driver på utvecklingen där man mer och mer börjat använda AI- lösningar.
En annan slutsats i rapporten är att många fastighetsägare saknar resurser att driva energieffektivisering. Kan du utveckla det?
– Dels handlar det om att regelverken tenderar att bli ganska komplexa, så där behöver man hjälp. Dels upplever många fastighetsägare att det är svårt att hitta kompetens inom digitalisering. Det är ett problem som är viktigt att sätta på kartan. Men också att förstå att lösningen ligger i allt bredare samverkan, då även med myndigheter och energibolag.
Över hälften av de svarande, 52 procent, anser att AI skulle kunna hantera driften av uppkopplade fastighetslösningar med hjälp av mänsklig övervakning – en ökning med 33 procentenheter jämfört med 2023.
– Jag tror att ju mer gemene man börjar använda AI i vardagen så inser man att det också är ett väldigt bra hjälpmedel att göra saker och ting på ett bättre sätt i fastigheter. Det är en spännande resa där jag tror, att om vi pratar igen nästa år, så kommer vi att se än mer mer konkreta lösningar som vi inte vet om idag.
