Stora skillnader i valdeltagandet – forskaren om vad som fungerar

Sedan början av 1980-talet har skillnaderna i valdeltagande mellan olika bostadsområden följts alltmer noggrant. Samtidigt har klyftorna ökat markant. I valet 2022 skilde det så mycket som 55 procentenheter mellan valdistriktet med högst respektive lägst valdeltagande. Som lägst är det i de så kallade socioekonomiskt utsatta områdena.

Karl-Oskar Lindgren, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har undersökt vilka insatser som kan hjälpa till att öka valdeltagandet. Han ser stora risker med att låta utvecklingen fortsätta i samma riktning.

[ Annons ]

– Val handlar ju oftast om att göra de som röstar nöjda. Om grupper som röstar i mindre utsträckning också har andra politiska preferenser eller ser andra samhällsproblem, riskerar deras frågor att få mindre genomslag i politiken, säger Karl-Oskar Lindgren.

Det är en av de absolut starkaste drivkrafterna bland dem som återkommande röstar

Ett lågt valdeltagande i vissa områden kan också ses som ett tecken på att stora grupper av människor inte känner sig inkluderade i samhället och saknar förtroende för samhällsinstitutioner och politiken.

[ Annons ]

– Under pandemin kunde man se att bland de områdena med lägst valdeltagande fanns det också lägst vaccinationstäckning mot covid-19. Här kan en bristande tillit vara del av förklaringen.

Bland dem som röstar i högre utsträckning spelar just känslan av tillhörighet en viktig roll. Inte sällan är det uppfattningen att det är en norm, eller till och med en plikt, att rösta som får människor att ta sig till valurnorna, förklarar Karl-Oskar Lindgren.

– Det är en av de absolut starkaste drivkrafterna bland dem som återkommande röstar, att man uppfattar att det här är något som andra i ens närhet gör och att det nästintill förväntas av en.

Det finns dock åtgärder som kan bidra till att stärka valdeltagandet i områden där det är lågt, eller i alla fall motverka att det sjunker än mer. Det kan handla om uppsökande insatser som dörrknackning, utskick av brev och sms eller andra informationskampanjer.

Ett sådant exempel är Stena Fastigheter, som inför årets val har anställt två demokratiambassadörer med uppgift att i ett av bolagets mer utsatta bostadsområden informera om valet, men också väcka tankar och engagemang bland de boende, något som Fastighetstidningen tidigare skrivit om.

– Det bör dock sägas att den här typen av insatser kanske på marginalen kan få upp valdeltagandet med enstaka procentenheter. I förhållande till de stora klyftorna är det ganska små effekter. Å andra sidan är det såklart positivt, även om det bara är i det lilla.

Det är kritik som brukar höras, att de boende i de här områdena upplevs som intressanta under en valrörelse, men att de sedan glöms bort fram till nästa val

Samtidigt varnar Karl-Oskar Lindgren för att insatserna inte får uppfattas alltför mycket som tillfälliga punktinsatser som sätts in kort före valet.

– Det är kritik som brukar höras, att de boende i de här områdena upplevs som intressanta under en valrörelse, men att de sedan glöms bort fram till nästa val. Många vill se att det satsas på ens bostadsområde och att politikerna är mer närvarande även mellan valen.

Han menar också att även de mest effektiva punktinsatserna riskerar att bara hantera symptomen, utan att komma åt de underliggande orsakerna.

– Det finns ju inget egenvärde i att ett specifikt bostadsområde har ett väldigt högt valdeltagande. Det man vill åt är en jämnare fördelning bland alla områden. Då behöver levnadsvillkoren för personer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar förbättras, segregationen minska och fler människor blandas.

Just frågan om att blanda olika grupper är något av ett politiskt slagträ i debatten. Medan regeringen nyligen meddelade att de tillsätter en ny utredning med uppdrag att skydda villaområdena från hyresrättsbyggen, vill oppositionen se fler hyresrätter bland villorna.

– Om man bara utgår från valdeltagandet skulle jag säga att en sådan insats kan bidra till att jämna ut fördelningen något och ha en positiv inverkan. Det visar exempelvis en norsk studie, där man undersökt hur kvotflyktingars bostadsplacering påverkar deras valdeltagande. De som placeras i områden med högt valdeltagande röstar också senare i högre grad, säger Karl-Oskar Lindgren och tillägger:

– Sedan kan man komma fram till den politiska slutsatsen att det inte är rätt att ovanifrån bestämma vilken typ av bostäder som ska byggas var, utan att marknaden ska styra. Jag skulle tro att det är ungefär så man resonerar på högerkanten.