Sedan mars 2016 är kommuner skyldiga att ta emot nyanlända med uppehållstillstånd enligt bosättningslagen. Nu föreslår regeringen förändringar för att stärka integrationen och ge kommunerna mer inflytande.
I en ny lagrådsremiss som presenterades idag, Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare, föreslås att nyanlända ska ha rätt till boende under 36 månader, med möjlighet att bo kvar om de aktivt bidrar till sin egen integration, som att hitta jobb och långsiktigt boende. Detta för att skapa ett mer flexibelt och hållbart mottagningssystem.
[ Annons ]
För att säkerställa bättre förutsättningar för integration ska fördelningen av nyanlända beakta både arbetsmarknadsförutsättningar och bostadsmarknaden. Kommunerna får också större möjlighet att ange hur många nyanlända de vill ta emot.
– Svensk integrationspolitik ska bygga på krav och möjligheter. Vi förtydligar nyanländas ansvar för att skaffa jobb och bostad, säger Simona Mohamsson, utbildnings- och integrationsminister.
Ni skriver att förutsättningarna på bostadsmarknaden och områden där utanförskapet är stort ska beaktas. Innebär det att kommuner med utsatta områden kan nobba att ta emot fler nyanlända?
[ Annons ]
– Nej, kommuner ska fortsatt ta emot nyanlända. Men de får mer inflytande över hur många de vill ta emot, och deras önskemål beaktas inte alltid,” säger Simona Mohamsson till Fastighetstidningen.
Kan kommuner med bostadsbrist slippa ta emot nyanlända?
– Nej, kommuner har som sagt fortsatt skyldighet att ta emot nyanlända efter anvisningar. De olika kriterierna ska viktas och vägas mot varandra. Många nyanlända kan idag tas emot av kommuner med en ansträngd bostadsmarknad, vilket är rimligt. Detta är också för att säkerställa att nyanlända inte ska behöva överge sin boende- och skolmiljö när det saknas långsiktiga boendelösningar.
I förslaget står att rätten till boende ska kunna upphöra om den nyanlände inte är anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program. Riskerar det inte att bli lite Moment 22 om en nyanländ får bostad i en kommun där det redan är brist på jobb?
– Regeringen har lagt om integrationspolitiken så att den bygger på krav och möjligheter. Situationen på arbetsmarknaden är därför en viktig faktor vid fördelning av nyanlända mellan kommuner. Lika viktigt är att titta på bostadssituationen i kommunerna. En trygg och långsiktig bostad är en förutsättning för lyckad integration, säger Simona Mohamsson.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och innebär att Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Boverket och länsstyrelserna ska förbereda införandet.
