Bakgrunden till beslutet är ett yrkande som Demokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna lade till exploateringsförvaltningen i december 2024. Tanken var att ta fram en ny modell för friköp och avgälder, inspirerad av Stockholms stads modell – men med ambitionen att gå längre, särskilt i riktning mot lägre friköpsnivåer.
Fastighetstidningen rapporterade tidigare i våras om hur ärendet bordlades vid nämndens möte i april. Det ursprungliga förslaget låg då på 50 procent av marktaxeringsvärdet för flerbostadshus – något som bostadsrättsföreningar, branschorganisationer och fastighetsägare länge efterfrågat.
[ Annons ]
Nämnden har nu landat i en modell där friköpspriset för flerbostadshus sätts till 65 procent av marktaxeringsvärdet och 50 procent för småhus. Men beslutet togs med minsta möjliga marginal – röstsiffrorna blev 6–5, där Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade för avslag. Det var således ingen enig nämnd.
– Man skulle kunna säga att vi i bästa fall närmar oss slutet på början, säger Anders G Johansson, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR.
Eftersom beslutet har betydande budgetpåverkan, ska det nu vidare till kommunstyrelsen för beredning, och därefter till kommunfullmäktige för avgörande.
[ Annons ]
Anders G Johansson känner viss tillfredsställelse över att stenen åtminstone rullats några varv framåt. Men han känner även en viss oro över att den nivå nämnden nu föreslår, 65 procent, riskerar att ligga för högt för att många bostadsrättsföreningar och fastighetsägare ska ha ekonomiska möjligheter att friköpa.
– Risken är att en eventuell reform då får låg faktisk verkan. Vi på Fastighetsägarna GFR menar att det först är vid 50 procent som friköp blir realistiskt genomförbara i praktiken, säger han.
Ett ofta återkommande argument i debatten är huruvida en så låg friköpsnivå som 50 procent riskerar att krocka med EU:s statsstödsregler. Anders G Johansson menar att detta är en gråzon som vore betjänt av förtydliganden, liksom hela jordabalkens skrivning om tomträttsinstitutet. Han förespråkar att Göteborg inte ska rädas en rättslig prövning.
Ett annat beslut i nämnden gäller uppdraget att ta fram en ny avgäldsmodell som ska ge tomträttshavare ekonomiska villkor likvärdiga dem som äger sin mark.
– Det är i grunden ett intressant initiativ – men också ett mycket svårt och komplext sådant. Däremot är Centerpartiets tillägg om att införa en tydlig begränsningsregel för avgäldshöjningar mer konkret, säger Anders G Johansson.
Med beslutet på nämndnivå är frågan långt ifrån avgjord. Men den politiska temperaturen har höjts, och det finns både förväntningar och farhågor inför kommunfullmäktiges kommande hantering.
– Politiken sitter nu med en het potatis i knät. Om partierna lyckas enas om en hållbar överenskommelse kan den neutraliseras inför den stundande valrörelsen. Men om konfliktlinjerna består, kan tomträttsfrågan mycket väl utvecklas till en av de mest laddade lokala frågorna i kommunvalet i Göteborg 2026, säger Anders G Johansson.
